Munnen svårast i omvårdnaden

Rädsla att göra den äldre illa eller att tandborstningen skulle kännas som ett intrång var hinder för vårdpersonalen. Men storsatsning på munhälsa gav resultat. Nu hoppar ingen över munvården.
Sjuksköterskan Annakarin Osterman tittar uppmärksamt rakt in i gapet på 88-åriga Maj-Britt Elmersjö. Efter att i många år känt sig osäker på sina kunskaper om munhälsa är hon i dag trygg. Utbildning och nära samarbete med en tandhygienist blev en kick.
Tandhygienisten Ulrika Olsson i Tierp har gjort en 3-årig satsning och studie på Wesslandia i Karlholmsbruk. Det är ett stort äldreboende med 95 vårdplatser, varav hälften är på demenscentrum.
Studien började med enkäter som 69 personer i vårdpersonalen besvarade. Där framkom att i den dagliga omvårdnaden tyckte personalen att tandborstning var den svåraste uppgiften.
– Det beror mest på deras känsla av att göra intrång. Det resulterade i att det var lätt att låta bli och säga” det går bara inte”. Men då görs ingen kontroll eller uppföljning heller. Så gör sjuksköterskor inte med andra kroppsdelar, säger hon.
Behövde utbildning
I intervjuer med sjuksköterskorna kom det fram att tydliga rutiner för munvård saknades på boendet. Sjuksköterskorna tyckte att deras kunskaper inte räckte för att undersöka munhålan och efterlyste praktisk utbildning.
Ulrika Olsson undervisade sjuksköterskorna och omvårdnadspersonalen i munvård. De kan nu skilja på friskt och sjukt, på proteser, halvproteser, bryggor och inplantat. Alla ersättningar för tänder ska skötas dagligen.
– Numera kan jag skilja på vad som är friskt och sjukt i de boendes munnar. Vår omvårdnadspersonal är bättre än mig på själva munvården. Men jag är ansvarig så när de ser något som avviker berättar de för mig. Dessutom är det så enkelt att nå vår tandhygienist för ett snabbt samtal. Hon är en i teamet helt enkelt, säger Annakarin Osterman, demenssjuksköterska.
Öppnar knappt munnen
Hon ansvarar för avdelningen bredvid Maj-Britt Elmersjös där patienterna är demenssjuka. Många behöver hjälp med tandborstning, vilket ibland är lättare sagt än gjort.
Några öppnar munnen för att det känns bekant när undersköterskan tydligt visar upp tandborsten. Andra kniper ihop och då gäller det att få förtroendet, genom att lirka, eller vara vänlig och bestämd.
Undersköterskan och munhälsoombudet Lotta Argården visar hur hon utan att tveka snabbt för in pekfingret i mungipan och börjar borsta. Hon vet att hon gör en god gärning och visar gärna nya i personalen som är osäkra.
De båda sjuksköterskekollegorna Annakarin Osterman och Carin Andersson har känt sig osäkra i många år på att bedöma patienternas tillstånd i munnen. Borsta är en sak, men det är kunskapen att avgöra om hälsan i munnen försämrats som är svår. Carin erkänner att under hennes år på akutsjukhus kom munvården långt ner på prioriteringslistan.
– Man tänkte att de ligger här så kort tid att det inte spelar någon roll, huvudsaken är att vi borstar tänderna eller proteserna. Visst har jag kunnat avgöra om patienten har svamp i munnen, men det är allt, säger Carin Andersson.
Gnuggar på alla tänder
På avdelningen bredvid bor Maj-Britt Elmersjö, en av de piggaste på äldreboendet. Hon visar hur hon borstar tänderna. Stor klick tandkräm, och sedan gnuggande längs både över- och underkäke, där nästan alla tänder är hennes egna.
– Jag sköter min hygien själv, tänderna också. Jag träffar tandhygienisten en gång i kvartalet. Då kommer hon hit till mitt rum och undersöker och ger råd, säger hon.
På hennes vägg hänger bilder på släkten tillbaka till hennes fars föräldrar. De ser stolta och strävsamma ut, men håller ihop läpparna på bilden. För hundra år sedan var det få som hade tänderna i behåll på äldre dagar. Det har äldre oftast numera tack vara tandvård, borstande och fluor.
Munvårdspärm och checklistor
Munvårdspärmar finns nu på varje avdelning med allmän information och råd för de enskilda boende. Varje patient har fått en egen checklista där personalen kryssar i att tänderna är borstade.
– Där syns direkt om borstningen brustit i flera dagar och då uppmärksammar vi det. Patienten kanske är för torr i munnen eller har svamp, eller behöver behandling av mig eller tandläkare, säger Ulrika Olsson.
Ulrika Olsson har valt att träffa många av de boende varje kvartal istället. Men ibland sker en försämring snabbt i munnen, när orken och den kognitiva förmågan tacklar av.
Studien är klar och hon har presenterat den på demens- och tandvårdkonferenser, och även just fått pris tillsammans med hela sin klinik från Uppsala landsting.
Alla äldre som är beroende av vård har rätt till en munhälsobedömning per år. Den rättigheten, liksom andra gruppen har vad gäller tandvård, utnyttjas av få, visar en nationell analys.
Region Uppsala visar hur uppsökande tandvård kan få goda resultat. 94 procent av alla äldre med omsorg som tackat ja till munbedömning fick den gjord, antingen i sitt hem eller på ett boende.
Förbättringsprojektet ledde till:
- utbildning i munvård all vårdpersonal.
- munvård i biståndsbedömningen.
- munhälsobedömning görs vid inflyttning.
- munvård finns i genomförandeplanen.
- munvårdsombud på varje avdelning, som träffar tandhygienist varje månad.
- munvårdspärm och checklistor.