Romaner hjälper studenter att utveckla sin empati

Människoöden i skönlitteraturen kan vara gripande. Nu får sjuksköterskestudenter träna sin förståelse av empati genom att prata om de känslor och tankar som väckts av böcker de läst tillsammans.

Studenter på Halmstads högskola har en kurs där de läser skönlitteratur för att utveckla sin förmåga till empati. De läser romaner och patografier, det vill säga biografier skrivna av sjuka eller deras anhöriga.

Kursen projektleds av Anna Fåhraeus, som är litteraturvetare på högskolan. Att läsning av skönlitteratur påverkar känslorna och kan framkalla empati,det visar kognitiv beteendeforskning, berättar hon. 

– Böckernas innehåll ger dem chansen att diskutera empati, inte bara som något man har eller inte, det är föränderligt och beror på både person och situation, säger Anna Fåhraeus.

Kristian Gidlunds biografi

En bok som ingår i kursen är Kristian Gidlunds självbiografiska I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början. Boken bygger på 29-årige Kristian Gidlunds blogg, där han skrev om sin tid med obotlig cancer, innan han gick bort 2013.

Han berättar i boken om sitt mående, sin rädsla och sorg, en sorg som också handlar om vad han inte ska få uppleva i framtiden, som att inte kunna få barn eller uppleva livet tillsammans med sina barn.

– Studenterna tror till att börja med att boken ska handla mer om själva kampen mot sjukdomen. Men en stor del av boken handlar om hans känslomässiga bearbetning av vad som händer och vad som inte kan hända.

Genom att ta del av hans berättelse kan de blivande sjuksköterskorna få en djupare förståelse för hur mycket mer en svårt sjuk person går igenom än den vård och de ibland avancerade behandlingar han får.

– Där blir studenternas diskussion som mest intressant. De förstår att samtidigt som sjukvården slukar hela hans liv, så är den bara en liten del av hur hans liv och tankar påverkas av att bli sjuk och vetskapen om att han har kort tid kvar att leva.

Medicinsk humaniora

Halmstads högskola ingår tillsammans med universiteten i Umeå, Stockholm, Linköping, Lund och Göteborg i ett nätverk för medicinsk humaniora. På läkarutbildningen i Linköping används skönlitteratur strukturerat sedan länge som ett verktyg för eftertanke och reflektion.

Jeanette Källstrand Eriksson och Jörgen Öijervall är lärare på sjuksköterskeutbildningen på Halmstads högskola och initiativtagare till kurserna i termin 2 och 5. Den första innehåller patografier och diskussioner om empati och den i den andra lär sig studenterna begreppsanalys utifrån skönlitterära texter.

Med syfte att utveckla empatin

Läsning av skönlitteratur och patografier är inte ovanligt på andra sjuksköterskeutbildningar. Det nya på Halmstads högskola är att läsningen har ett tydligt syfte att utveckla empatin och att forskning sker parallellt med undervisningen.

Högskolan har nu också fått pengar från Vetenskapsrådet för att anordna en konferens i ämnet i september.

– Ofta tas empati för givet i vårdutbildningar, men man tydliggör det inte. Genom att diskutera sina känslor och höra hur andra läsare reagerar på samma bok lär de sig mer om hur empati triggas, säger Jeanette Källstrand Eriksson, lektor och studierektor  Halmstad högskola.

Empatin kan skifta

En viktig aspekt av diskussionerna är att också förstå hur empatin kan skifta under en situation.

I en av böckerna har en ung man skadats i en trafikolycka och de starka läkemedlen gör att han förlorar sin förmåga att få erektion. I en scen när sjuksköterskor tvättar honom tar han upp sin oro över det.

– Där skiftar empatin plötsligt över från patienten till sjuksköterskorna som vårdar honom. Studenterna tycker att sjuksköterskorna hamnar i en svår situation som de inte kan hantera eller lösa.

En av studenterna i diskussionsgruppen kom efter en stund fram till en lösning och föreslog att i liknande situationer kunde sjuksköterskor informera alla patienter som får läkemedlet att det kan orsaka tillfälliga erektionsproblem.

Att orka visa empati

Empatin kan också dämpas eller byta fokus från patienterna till vårdpersonalens pressade situation.

– Idag vet vi att det förekommer empatitrötthet i vården, det vill säga sjuksköterskor som inte längre orkar visa den empati och ge den omvårdnad patienter och anhöriga behöver. Därför är det viktigt för ett hållbart yrkesliv att utveckla och diskutera vad som kan ske med empatin, säger Jeanette Källstrand Eriksson.

Studenterna påminns genom böckerna att det som för sjuksköterskor kan verka vara en enkel händelse i själva verket kan vara komplex för patienten och väcka frågor om etik. Till exempel kan sociala attityder och familjehemligheter vara tunga för den sjuke att bära.

Morbror dör i aids

En bok i kursen som väcker tankar om det är romanen Låt vargarna komma in. Den handlar om en 14-årig flicka vars morbror dör i aids. Han var en mycket viktig person i hennes liv. Hon lär sig att förstå mer om förhållandet mellan honom och hennes egen mamma, som inte accepterade att han var homosexuell.

– Studenterna tycker att böckerna är otroligt intressanta. Vi vill väcka en livslång lust att läsa skönlitteratur. En första bok väcker empatin för en stund, men den avtar såklart. Men ett livslångt läsande kan påverka empatin för lång tid.

Sammanställer forskningsresultat

Anna Fåhraeus har själv deltagit i studenternas reflektionsgrupper i två år. Nu har hon tagit paus för att färdigställa den första forskningen på arbetet.

Studenterna har fått svara på en enkät och även utveckla sina svar om hur de reagerat på romanerna. De har också skrivit reflektioner om vad de lärt sig och vad de velat ha annorlunda.

Enkäten är baserad på fyra olika teoretiska modeller för empati. Nu ska hon se hur resultatet förhåller sig till dessa.