Sjuksköterska dömdes till fängelse för narkotikastöld – nu mildrar HD domen

Fyra månader med fotboja i stället för ett år i fängelse. Det kan bli straffet för en anestesisjuksköterska som dömts för narkotikastöld efter att fallet prövats i Högsta domstolen. ”Det är en viktig dom, ingen ska behöva hamna i fängelse i onödan”, säger försvarsadvokat Björn Hurtig.

Det är en mycket nöjd Björn Hurtig som Vårdfokus talar med i telefon en dryg vecka efter att domen fallit. I trettio år har han letat efter ett fall som detta.

– Vårdpersonal, och andra med liknande yrken, riskerar att få sina liv slagna i spillror när de begår misstag i arbetet. Utöver att de blir straffade av systemet när de blir av med jobbet kan de bli deslegitimerade eller få prövotid och dessutom hamna i fängelse, det är väldigt hårt, säger Björn Hurtig.

Kan få betydelse för fler

Det aktuella fallet, som Björn Hurtig menar har stora chanser att bli prejudicerande, handlar om en anestesisjuksköterska som dömdes för narkotikastöld för fem år sedan. Sjuksköterskan hade vid upprepade tillfällen under en tvåmånadersperiod tagit medicinerna fentanyl och alfentanyl från sitt arbete på operation. Från början var det för att ge dem till sin man, som hade en tillfällig smärtproblematik efter en olycka, men hon kom ganska snart att använda narkotikan själv då hon också hade svåra smärtor på grund av en kronisk sjukdom.

När stölderna uppdagades erkände sjuksköterskan direkt. Hon uppmanades av arbetsgivaren att säga upp sig, vilket hon gjorde. Tingsrätten dömde sjuksköterskan till 1,5 års fängelse.

Sjuksköterskan anmäldes också till Hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som beslutade om prövotid på tre år. Under de tre åren har hon följt prövotidsplanen utan anmärkning, vilket bland annat inneburit regelbundna besök hos beroendesjuksköterska, avstämningar med läkare och oanmälda drogtester.

Tingsrättens dom mildrades senare i hovrätten till ett års fängelse, men Björn Hurtig tyckte inte att det räckte utan ville få fallet prövat i Högsta domstolen.

­- Vi tyckte att straffet blev oproportionerligt hårt och att man inte tog hänsyn till de möjligheter för strafflindring som fanns. Hon hade inte tagit preparaten för att sälja dem, eller droga sig själv, utan gjorde det i lindrande syfte. Visst fanns det försvårade omständigheter också, som att hon tagit dem från sin arbetsgivare och att brott med de här narkotiska preparaten på gatan ger väldigt höga straff, säger Björn Hurtig.

Att sjuksköterskan efter domen inte kunnat arbeta med det hon är utbildad för, och är omvittnat mycket duktig på, är också något som hovrätten inte tog med i sin bedömning, menar Björn Hurtig.

– Hon rycktes upp ur sitt sociala sammanhang och har haft svårt att få ett nytt jobb som sjuksköterska. Det är ett starkt straff bara det, säger han.

Blir dubbelt bestraffade

Som försvarsadvokat har Björn Hurtig flera gånger företrätt vårdpersonal som åtalats för brott de begått på arbetet. Han har länge funderat på hur rättssystemet kan ta större hänsyn till de förmildrade omständigheter som finns i dessa fall. Att han vuxit upp med en mamma som var barnmorska har också gjort att han på nära håll sett hur hårt man arbetar i vården.

– I de allra flesta fallen handlar det om brott som begåtts av oaktsamhet. Vårdpersonal arbetar under extrem press, står ofta ensamma med ansvaret och har väldigt låga löner. Ofta handlar det om en välfungerande människa som hamnat i en situation där omständigheterna blivit fel, som för den här sjuksköterskan, säger Björn Hurtig.

Dessutom får vårdpersonal ofta dubbla straff eftersom det finns parallella system, menar han.  

­ – HSAN kan utdöma starka straff, vilket får stora konsekvenser. Vi är ofta så fyrkantiga, men vi måste också kunna sätta oss in i vad det innebär för den enskilda människan, säger Björn Hurtig.

Har det funnits någon risk att patienter kommit till skada i det här fallet?

– Nej, sjuksköterskan bad själv om att inte få arbeta inne på sal när hon mådde dåligt på grund av sina smärtor och hon har aldrig varit påverkad på arbetet.

Högsta domstolen sänkte i början av februari i år straffet från ett års fängelse till sex månader. I domslutet skriver man att det handlat om relativt små mängder läkemedel som tagits vid olika tillfällen. Brottsrubriceringen blir därför flera fall av stöld i stället för grov stöld.

Eftersom sjuksköterskan varit föremål för en så pass ingripande sanktion som prövotid riskerar straffet att bli oproportionerligt strängt om hon döms enligt brottets egentliga straffvärde, menar Högsta domstolen. De tar också hänsyn till andra faktorer, som att hon blivit av med sin anställning och haft svårt att få jobb igen.

Domen innebär att sjuksköterskan kan ansöka om fotboja i hemmet eftersom hon är tidigare ostraffad och att påföljden i praktiken blir fyra månader. Den processen är redan inledd, enligt Björn Hurtig.

 – Det är en viktig dom, ingen ska hamna i fängelse i onödan. Straffen ska vara relevanta, då blir de också förebyggande precis som de ska vara, säger Björn Hurtig.

Kommer hon att arbeta som sjuksköterska igen?

– Det hoppas jag verkligen, det har jag också sagt till henne. Sedan är det upp till henne hur hon känner att hon vill göra.