Nyckeln till medicinrummet en riskfaktor

Sjuksköterskor är extra utsatta för att bli beroende av läkemedel. Tillgång till läkemedel och stress kan vara en farlig kombination.

Man räknar med att drygt 77 000 personer använder narkotika regelbundet och de flesta finns i arbetslivet. Sjuksköterskor är inte immuna — tvärtom.

Forskning visar att stressen på jobbet — i kombination med till synes obegränsad tillgång till narkotika — är en riskfaktor för att utveckla missbruk. Risken är extra hög där kontrollen av preparaten är dålig. Bristande copingstrategier och en slags övertro på att man har kontroll på sitt läkemedelsbruk för att man har de farmakologiska kunskaperna är andra riskfaktorer som pekas ut.

Förra året anmäldes ungefär 40 sjuksköterskor till Ivo på grund av missbruk.
I anmälningarna beskriver arbetsgivarna hur sjuksköterskor har missat arbetspass, dykt upp påverkade på jobbet eller gjort sig skyldiga till narkotikastöld. De har riskerat att skada sig själva och äventyrat patienternas säkerhet.

Ofta kommer varningssignalerna tidigt. Men okunskap om signalernas betydelse kan göra att sjuksköterskan går under radarn och upprätthåller sitt beroende. Det säger Robin Öberg, konsult på Alna — ett företag specialiserat på skadligt bruk inom arbetslivet. Ströfrånvaro, trötthet eller generösa erbjudanden om att ta hand om smärtlindringen av kollegors patienter är några tecken att ta på allvar.

— Långt ifrån alla sjuksköterskor som använder läkemedel på ett skadligt sätt stjäl på jobbet. Min erfarenhet är att det ofta är en överilad handling — en impuls som triggas i gång av hjärnans belöningssystem. Eller att receptet tagit slut. Det är väldigt ovanligt att någon tar för att sälja vidare, säger Robin Öberg.

Han skulle önska att arbetsgivare vågade ta upp frågan med sina anställda så snart de anar att någon inte mår bra — det är en del av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. I ansvaret ingår också att erbjuda stöd och rehabilitering.

Trots det är det inte alla som får hjälp via arbetet. Regionerna lutar sig mot sina egna policydokument och beroende på vilken arbetsgivare man har så skiljer sig både stödet och konsekvenserna åt.

Enligt en enkät som Vårdfokus skickat till landets 21 regioner uppger elva stycken att de har ett rehabiliteringsansvar för med­arbetare som har ett läkemedelsberoende. Nio svarar att det beror på situationen — till exempel vilken drog det handlar om eller om det förekommit någon form av misskötsel på arbetet. Endast en region säger att man inte har något juridiskt ansvar, och därför enbart erbjuder stöd.

Flera av arbetsgivarna uppger också i fritextsvar att narkotikaberoende bland anställda är en komplex fråga eftersom det ofta handlar om ett olagligt bruk.

— En del väljer att helt gå på den rättsliga linjen om att det är olagligt att använda narkotika som inte är utskrivet av en läkare. Då blir konsekvensen oftast uppsägning, och alltid när det rör sig om stöld. Sedan finns de som ser mer till arbetsgivarens övergripande ansvar för rehabilitering vid beroendesjukdom och då kan en behandling inledas under pågående tjänst, säger Robin Öberg.

Han menar att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för en lyckad rehabilitering är att ha kvar sitt arbete.

— All forskning tyder på att jobbet är jätteviktigt. Om man förlorar sin tillhörighet går det ofta snabbt utför. Det är också en av anledningarna till att vi är så måna om att komma in så tidigt som möjligt i processen, innan det gått så långt som till uppsägning.

Mer om ämnet

• Tanja blev anmäld – här är hennes tuffa väg tillbaka
• Här finns stöd till dig som har blivit anmäld
• Hur svårt kan det vara att låta bli droger?