Antidepressiva läkemedel ökar kraftigt bland barn

Antalet patienter som får antidepressiva läkemedel ökar, och allra mest bland barn där det skett en tredubbling på tio år. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen. Skolsköterskan Pernilla Garmy ser ett spektrum av orsaker, som innefattar sömnvanor.

Antalet patienter per tusen invånare som fått antidepressiva läkemedel utskrivet har ökat med 21 procent under perioden 2007-2017. Allra störst är ökningen bland barn i åldern 10-14 år, 206 procent fler patienter per tusen invånare.Det visar siffror från Socialstyrelsen som nyhetsbyrån Siren har granskat.

När det gäller alla barn upp till 14 års ålder har antalet som fått antidepressiva ökat från 1 866 till 5 680, vilket motsvarar 204 procent. Här finns stora regionala skillnader.

• I Region Gotland är det 8,35 patienter per tusen invånare, medan det i Region Örebro endast är 1,88.
• Störst procentuell ökning har skett i Region Kronoberg som gått från 0,33 patienter per tusen invånare till 2,44, vilket motsvarar 639 procent.

Orsaker i ungas vardag

Socialstyrelsen har inget tydligt svar på vad förändringen beror på. Eftersom den psykiska ohälsan har ökat inom hela ungdomsgruppen talar mycket för att orsakerna finns i miljöer där de flesta unga vistas, som i skolan.  

Eventuellt ställs det något fler diagnoser i takt med att medvetenheten om psykisk ohälsa ökar. Men trenden tycks inte vara lika tydlig som för exempelvis adhd-diagnoser.

– Andelen som får antidepressiva efter till exempel en depression har inte ökat. Det är inte så att man är generösare med förskrivningen. När det gäller ångest och depressioner hos unga tror vi att det skett en faktisk ökning, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, till Nyhetsbyrån Siren. 

Oroad för barnens situation

Pernilla Garmy, skolsköterska och lektor vid Högskolan i Kristianstad, menar att en ökad användning av antidepressiva inte nödvändigtvis behöver vara dåligt. Det kan handla om att fler får rätt hjälp, men det behöver utredas närmare. Däremot tycker hon att det är oroande att den psykiska ohälsan bland barn tycks öka.

– Tidigare såg vi att den psykiska ohälsan ökade mest bland ungdomar och unga vuxna. Barnen har mått ganska bra, och det är ovanligt med depressioner innan puberteten. Men det tycks bli allt jobbigare att vara ung, fler känner sig stressade, oroade och nedstämda. Samtidigt är vi i dag bättre på att lyfta den här typen av frågor, det är mer okej att känna efter och prata om det, säger Pernilla Garmy till Vårdfokus.

Unga sover allt mindre

I sin egen forskning har hon visat att både vuxna och unga sover allt mindre. Många är på sätt och vis uppkopplade även nattetid eftersom de har mobiltelefonen nära sängen. Den där initiala blicken på klockan övergår lätt till ett mer långvarigt fipplande med mobilen, vilket fragmentiserar sömnen och förlänger vakentiden.

– Under de senaste hundra åren har ungdomars sömn minskat med en timme, samtidigt som det mesta i deras omgivning går allt snabbare. Sömnbrist gör oss mer sårbara för stress, men också livets utmaningar i stort, säger Pernilla Garmy.

Känner mer smärta

Det finns också en risk för att fastna i negativa spiraler. Exempelvis är det vanligare för den som är nedstämd att drabbas av smärta, som magont och huvudvärk, men också att smärtan upplevs som mer intensiv och problematisk. Det är därför vanligare att personer med depressiva symtom även använder smärtstillande läkemedel.

– För den som mår bra i övrigt är det lättare att hantera stress, smärta och annat som hör till livets utmaningar. Den stora och svåra frågan är hur vi ska vända utvecklingen, så att så många som möjligt känner ett välmående. Jag tror att sömn- och medievanor är en av många viktiga delar som föräldrar och skola behöver jobba mer med, säger Pernilla Garmy.

Mer om ämnet

• Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland unga
• Dubbelt så många får behandling för psykisk ohälsa
• Ungdomsmottagningarna vill ta större ansvar för ungas psykiska hälsa
• Unga oftast nöjda med livet
• Vill nyansera debatten om ungas psykiska ohälsa
• Stora brister i vården för barn med självmordstankar
• Pengar till psykisk ohälsa har gått till pappersarbete – inte vård
• Stärkt elevhälsa kan förbättra ungas psykiska hälsa