utvärdering

Pengar till psykisk ohälsa har gått till pappersarbete – inte vård

Pengar till psykisk ohälsa har gått till pappersarbete – inte vård
Det har blivit många analyser och handlingsplaner - men inte mer bemanning och ökad tillgänglighet till vården när det gäller psykisk ohälsa. Arkivbild: Mostphotos

En och en halv miljard kronor har kommuner och landsting fått de senaste två åren, för att sätta in åtgärder mot psykisk ohälsa. Men det har hittills inte lett till så många konkreta resultat. Det visar Socialstyrelsens uppföljning.

Den psykiska ohälsan har ökat kraftigt de senaste 20 åren bland både unga och vuxna. Bland barn och unga har det skett en fördubbling på tio år. I dag beräknas 190 000 barn och unga lida av någon form av psykisk ohälsa.

Läs också: Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland unga

Därför har kommuner och landsting fått extra pengar för att sätta in åtgärder – drygt 1,5 miljarder har betalats ut i stimulansmedel de senaste två åren och i år har lika mycket till fördelats.

Men pengarna har framför allt gått till att göra behovsanalyser och ta fram handlingsplaner. Konkreta resultat, som mer personal eller ökad tillgänglighet till vård och behandling, har det inte blivit.

– De handlingsplaner som tagits fram har i relativt stor utsträckning ännu inte börjat omsättas i praktisk verksamhet, säger Kristina Sinadinovic, utredare på Socialstyrelsen, som granskat vart pengarna har gått.

Socialstyrelsen vill nu se att pengar inte läggs på fler utredningar och handlingsplaner utan i stället går till att förbättra vården.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida