Lilian fick mer feedback i Oslo

Utflykten till Norge gav en bra erfarenhet men hon är nöjd med att vara hemma igen.

30 oktober 2008

Så berättar Lilian Back från Jakobstad i finländska Österbotten om sitt liv som sjuksköterska. Nu, elva år efter examen, är hon säker på att hon har hamnat rätt.

Efter sin examen fick hon jobb inom åldringsvården. Det fanns helt enkelt inget jobb inom operation och anestesi, som hon hade utbildat sig för. Så när de ringde från sjukhuset 1999 var valet inte svårt. Hon accepterade ett vikariat på operation.

– Det går inte att komma ifrån: det är lite mer action på en operations­avdelning. Fast man hinner ju inte komma in i ett riktigt vårdförhållande; man söver eller bedövar patienterna och så opereras de.

När hon fick fast tjänst 2004 var det dags att fundera över det där med att se sig om. Hon och en kollega undersökte möjligheterna: Saudiarabien eller Arabemiraten?

– Jag var 30 år, min kollega närmare 50. Det var lite grand av »nu eller aldrig«.

Kollegan hamnade i Helsingfors, Lilian Back på Ullevåls universitetssjukhus i Oslo. Det var hösten 2005.

Hon blev kvar på sjukhusets neuro­käk­operationsavdelning i ett år. I Norge dög inte hennes anestesiutbildning från Finland men på operation fick hon arbeta.

Men även om hon har varit tillbaka ett par kortare sejourer är det i Jakobstad hon vill bo och verka.

– Men det var nyttigt att se hur man kan utföra arbetet på andra sätt, och den utrustning de hade. Jag fick massor i min ryggsäck, säger Lilian Back.

Och bra betalt. Lönen var 50 procent högre i Oslo än hemma i Jakobstad. Eftersom hon också gärna ställde upp på extrapass blev det ekonomiska utfallet ännu bättre.

– Visst är det dyrt i Norge, men arbetar man mycket hinner man ändå inte göra av med så mycket pengar.

Men Lilian Back hade »blivit med fästman« redan innan hon åkte till Oslo. Nu har hon också fött barn, och arbetar därför deltid. Arbetstiden är från 7.30 till 15.30 fyra dagar i veckan. Resten av dygnet har två sjuksköterskor jour, det vill säga de är hemma men måste vara på plats inom 15 minuter. Också helgerna löser man med jourbemanning; sjuksköterskorna arbetar då antingen lördags- eller söndagsdygnet.

Under den finländska sjuksköterskekonflikten förra hösten var Lilian Back mammaledig. Därför följde hon kampen från åskådarplats. Hennes sjukhus var inte heller ett av dem där sjuksköterskorna sade upp sig.

Men resultatet har hon märkt. Trots att hon inte arbetar full tid nu efter barnledigheten får hon samma nettolön som innan hon födde barn. Så från att ha varit direkt dålig är den nu acceptabel – betyget blir en trea. Arbetstiderna ger hon en fyra.

Reaktionerna från allmänheten var blandade, från »stå på er« till »nu får ni ge er«. Men mest var de positiva. Ändå är statusen bland allmänheten »så där«. Lilian Back ger den en trea i betyg.

Men arbetsinnehållet får en femma.

– Vi har ett varierande arbete. Jag gillar mitt jobb. Tiden i Norge gav mig också en kick.

Om något så efterlyser hon ett mer motiverande och sporrande arbetssätt.

– Så som man hade i Oslo. Där var det lätt att ge och få feedback på det jobb som gjordes. Att det vore så också här hemma skulle vara positivt.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida