Så kan erfarna sjuksköterskor lockas att stanna
I en aktuell studie avslöjas vad som motiverar erfarna sjuksköterskor att jobba kvar, vad som får dem att fundera på att sluta och vad som gör att de säger upp sig. Det handlar om scheman och löner, om arbetsbelastning och att få använda sin kompetens.
Något som överraskade forskaren Anna Hörberg var att så många sjuksköterskor säger att de älskar sitt arbete, att de har sitt drömjobb och inte vill sluta – men samtidigt uppger att det inte håller längre.
− Jag vill uppmana politiker och beslutsfattare att ta vara på de erfarna sjuksköterskorna för de vill verkligen vara kvar, men många har nått gränsen för vad de orkar med, säger hon.

Anna Hörberg är lektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna och en av författarna till studien som undersökt hur man ska få sjuksköterskor att stanna i yrket – ett ämne som blivit alltmer aktuellt i vården. Tidigare forskning på det här området har framför allt studerat orsaker till att sjuksköterskor funderar på att sluta och lämnar sina jobb.
− Det som är unikt med vår studie är att vi förutom de sakerna samtidigt har tittat på vad som motiverar dem att arbeta kvar. Det gör att vi kan peka ut positiva förändringar som arbetsgivarna kan göra för att behålla sjuksköterskor, säger hon.
Data från den stora LUST-studien
Ur data från den stora LUST-studien analyserade forskarna erfarna sjuksköterskors svar på tre öppna frågor om vad som är viktigt för att vara engagerad och motiverad, om de tänkt på att lämna yrket och varför, samt vad som var orsaken om de redan slutat.
Svaren kunde delas in i fem faktorer som styr om sjuksköterskor är motiverade att stanna, om de funderar på att sluta eller har lämnat yrket.
De fem områdena
- Organisation: Sjuksköterskor känner sig motiverade när det finns tydliga mål, inflytande över rutiner och scheman samt ansvarstagande chefer med kontroll över arbetsbelastning och bemanning. De som funderade på att sluta pekade på att de inte kunde påverka scheman, att arbetstiderna går ut över privatlivet och otillräcklig bemanning. För de som hade slutat var orsakerna att det blivit omöjligt att kombinera arbete och privatliv, bristande ledarskap och för hög arbetsbelastning.
- Arbetsuppgifter: Motiverande var möjligheter att bedriva god vård, att få ta ansvar och utvecklas kontinuerligt. De som funderade på att sluta nämnde bristande patientsäkerhet, att vården stred mot deras värderingar och att det inte fanns möjligheter till personlig och professionell utveckling. De som valt att sluta pekade på etisk stress, att deras kompetens användes dåligt och att omvårdnad försvunnit från sjuksköterskearbetet.
- Arbetsrelationer: Välfungerande teamarbete med kompetenta kollegor var motiverande medan de som funderat på att sluta eller lämnat jobbet angav brist på teamarbete, frustration med kollegor och hierarkiska strukturer.
- Uppskattning: Motiverande var rättvis lön och löneutveckling samt att få uppskattning av chefer och kollegor, medan de som funderat på att sluta eller hade slutat angav att de kände motsatsen.
- Hälsa: De som kände sig motiverade nämnde inte hälsa, medan de som funderat på att sluta eller lämnat jobbet angav att de var emotionellt utmattade, hade sömnproblem eller ohälsa på grund av stress.
Ingen ensam förklaring
Forskarna poängterar att det alltså inte finns en ensam förklaring till att sjuksköterskor är motiverade att stanna på arbetsplatsen eller vill sluta. Det är snarare flera orsaker som till slut får bägaren att rinna över när man väljer att lämna.
− Allt hänger ihop och är väldigt tydligt. Om man inte har inflytande över sin arbetstid, sitt schema, inte har möjligheter att påverka och inte känner att man får erkännande i form av rättvis lön och uppskattning, då vill man sluta. Men om man vänder på det så är det samma saker som gör sjuksköterskor motiverade att stanna kvar, säger Anna Hörberg.
Hon framhåller att arbetsgivarna framför allt måste låta sjuksköterskor få inflytande över scheman och arbetstider och att den kompetens som sjuksköterskor har värderas och används på rätt sätt.
− I vår undersökning har många sagt att arbetsgivarna inte verkar veta vad sjuksköterskor har för kompetens, att de har mer kunskap och förmåga än vad de faktiskt får använda. Sjuksköterskor är inte assistenter till läkarna, utan har ett eget kunskapsområde som de också vill bli värderade för.
Erfarna bidrar med värdefull kunskap
Att bli sedd som en person som kan bidra med värdefull kunskap, inte bara en funktion som ska gå in på en schemarad och täcka en lucka, är viktigt för att sjuksköterskor ska trivas på arbetsplatsen.
Anna Hörberg hoppas att resultaten från studien ska kunna användas för att stärka det som gör att sjuksköterskor vill fortsätta i yrket. Men det brådskar. Bristen på sjuksköterskor har blivit ett allt större problem. Världshälsoorganisationen räknar med att det kommer saknas sex miljoner sjuksköterskor i världen år 2030 och i Sverige uppger alla regioner att de har brist på sjuksköterskor, inte minst erfarna specialistsjuksköterskor.
Att bara fortsätta utbilda fler är inte lösningen, påtalar Anna Hörberg. Det examineras runt 4 000 nya sjuksköterskor varje år, men de måste tas om hand och få en trygg introduktion till arbetsplatsen och det är de erfarna sjuksköterskorna som ska göra det.
− Det är klart att det går att göra förändringar som får erfarna sjuksköterskor att stanna och vår studie visar tydligt vilka positiva faktorer som arbetsgivarna behöver fokusera på. Frågan är hur länge vården har råd att vänta, kostnaden kommer bli allt högre ju längre man låter bli att göra förändringar, säger Anna Hörberg.
Studien om att behålla erfarna sjuksköterskor
- Data från LUST-studiens uppföljning 2017 bland sjuksköterskor 11-15 år efter examen. Av de 2 474 deltagarna svarade 1 146 på öppna frågor.
- Forskarnas slutsats om vad som krävs för att behålla erfarna sjuksköterskor är: rimlig arbetsbörda, självbestämmande, att deras kompetens används rätt, stöd från chefer, att få arbeta i kompetenta team, utvecklingsmöjligheter, rättvis lön.
LUST – följer sjuksköterskor sedan 2002
LUST, Longitudinell undersökning om sjuksköterskors tillvaro är ett projekt vid Karolinska Institutet, finansierat av Afa försäkring, som har följt närmare 4 500 sjuksköterskor sedan examen.
Avgångsstudenter från 2002, 2004 och 2006 erbjöds att delta. Efter årliga uppföljningar till 2010 har undersökningar gjorts 2017 och 2021 samt studier om hur pandemin upplevdes.
De första undersökningarna visade att 30 procent av de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde symtom på utbrändhet, varav drygt 12 procent hade mycket höga symtom, under de första åren i yrkeslivet.
Långtidsuppföljningen 11-15 år efter examen visade att:
- Mer än hälften hade utbildat sig till specialistsjuksköterskor eller barnmorskor.
- Regionerna var vanligaste arbetsgivaren, men var tionde arbetade inom bemanning.
- Drygt hälften var nöjda med sina arbetstider.
- Knappt hälften bedömde vårdkvaliteten som bra.
- Mer än hälften bedömde att personalbemanningen inte motsvarade patienternas behov av vård.
- 20 procent tänkte ofta på att sluta och 6 procent önskade lämna yrket så snart som möjligt.
− Arbetsmiljön för nyutbildade sjuksköterskor får stor betydelse för deras yrkesliv, säger Ann Rudman, ansvarig forskare för LUST-projektet.
De som tidigt i yrkeslivet hade utsatts för ett arbetsklimat där de upplevde höga emotionella eller kvantitativa krav, låg kontroll och lågt stöd från ledarskap hade ökad risk för allvarliga besvär som symtom på utbrändhet eller depression, sömnproblem, smärta i nacke och skuldra.
De 12 procent som hade haft mycket höga symtom på utbrändhet under de första tre åren i yrket hade mer problem med koncentration, minne, depression, sömnstörningar och hade även mer sjukfrånvaro.