Stresskarusell väntar nyutbildade
Allt fler unga, nyutbildade är sjukskrivna för stressymtom, upptäckte Vårdförbundets Shahandeh Seyfizadeh i Umeå. En tragedi för dem, säger hon och har fått med sig både arbetsgivare och utbildning för bättre stöttning.
Som Vårdförbundets förtroendevalda vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå träffar Shahandeh Seyfizadeh medlemmar som är sjukskrivna och i behov av rehabilitering. För något år sedan reagerade hon på att allt fler av dem var unga, nyutbildade sjuksköterskor, som inte klarade av stressen i arbetet och var sjukskrivna.
– Det var en tragedi för dem. De kände sig degraderade.
Hon ställde sig frågan varför så många blir sjukskrivna när de bara har arbetat ett eller ett par år. Är det tillfälligheter eller är det verkligen så att allt fler inte klarar av jobbet som sjuksköterska? Och i så fall varför?
Av stressade sjuksköterskor har hon fått höra hur de hoppar över raster och lunch, och jobbar över för att hinna med arbetet. När de kommer hem grubblar de på om de har glömt något eller gett fel medicin och sover dåligt på grund av oron.
– Mjukstart finns inte. De kastas in i en stresskarusell och introduceras av sjuksköterskor som har arbetat kanske ett år, eftersom det inte alltid finns tillräckligt erfarna sjuksköterskor som kan handleda dem.
Shahandeh Seyfizadeh, som också är Vårdförbundets studerandeansvariga i Umeå, berättade om sina funderingar för kollegerna i Lycksele och Skellefteå. De bekräftade hennes iakttagelser. Även där hände det att nyutbildade sjuksköterskor sjukskrevs för stressrelaterade sjukdomar.
En del av de drabbade försvinner från akutsjukvården. De har kortare vikariat och får inte förlängt eller väljer att inte fortsätta.
– Några slutar i vården helt och hållet, medan andra går över till kommunala boenden. Där är tempot lugnare, men å andra sidan finns det sällan någon kollega eller läkare att bolla med när man behöver, säger hon.
Möjliga och kanske samverkande orsaker till sjuksköterskornas svårigheter finns, enligt Shahandeh Seyfizadeh, i både utbildningen och på arbetsplatsen. Oftast är det sjuksköterskor på stressiga avdelningar i akutsjukvården som är utsatta, även om det förekommer även inom kommunala boenden. Som sjuksköterska förväntas man kunna ansvara för många patienter, kanske en hel avdelning. Och det tycker hon inte att dagens sjuksköterskeutbildning riktigt förbereder för.
– Studenterna följer två patienter genom vårdkedjan och lär sig på det sättet optimal omvårdnad, men de lär sig inte vad det innebär att ta hand om och ansvara för en hel avdelning. Praktiken är för kort för att de ska hinna träna och kunna fungera till 100 procent från början.
Hon konstaterar att en sjuksköterska måste kunna hålla många bollar i luften, prioritera i arbetet, ha många kontakter och kunna vårdplanera. Dessutom ska hon hålla reda på alla behandlingar, läkemedel och teknisk utrustning som ofta ändras och byts ut, vilket är svårt när man är ny och oerfaren.
Hon har också sett att man trycker ned varandra när det är stressat och pressat på avdelningen.
– Man blir irriterad och ställer inte upp för varandra, och det blir dålig stämning. Tyvärr måste man fungera fullt ut för att duga, säger Shahandeh Seyfizadeh.
När hon själv började arbeta som sjuksköterska fanns det alltid en erfaren kollega med samma arbetstider att fråga, i minst ett halvår. Nu är situationen annorlunda.
– Det är svårt att få rutinerade sjuksköterskor att stanna kvar på stressiga akutvårdsavdelningar. De vidareutbildar sig och många börjar forska. När de kommer tillbaka med högre kompetens kräver de högre lön. Och arbetsgivaren tycker att det räcker med grundutbildade sjuksköterskor. Det är pengarna som styr.
Tillsammans med en av förbundets förtroendevalda i Skellefteå har hon träffat huvudhandledarna på sjukhusen. De bekräftar att de inte har kontakt med varandra och att det är ett problem. Studenten kan lämna en praktikplats och gå vidare till nästa, godkänd men med något i bagaget som hon skulle behöva träna mer på som den nya handledaren inte känner till.
– Ett förslag till åtgärd är därför att huvudhandledarna ska prata med varandra så att det är känt på nästa arbetsplats vad studenten behöver träna extra på.
Shahandeh Seyfizadeh sätter också sitt hopp till den nya läroplan som börjar gälla i höst vid Umeå universitet. Då införs praktiska examinationer och praktiken förlängs, allt enligt Bolognaprocessen. Något som hon tror ska ge studenterna mer tid att förbereda sig för yrket.
Tillsammans med kollegerna i övriga länet försöker hon ta reda på hur det kommer sig att många nya sjuksköterskor inte mäktar med sitt arbete.
De samarbetar med omvårdnadsinstitutionen på universitet och arbetsgivaren Västerbottens läns landsting för att utröna vari problemen består och hur de ska lösas.