Tegnell: Ingen absolut gräns för hur viruset smittar

Även om viruset kan smitta via luften så är det en liten del av smittspridningen, anser statsepidemiolog Anders Tegnell. Men han poängterar att riskbedömningar alltid måste göras lokalt inom vård och omsorg.
Vårdförbundets skyddsombud i Alingsås, Per-Anders Nordström, menar att det nu finns så mycket forskning som talar för att det nya coronaviruset är luftburet att de som vårdar covidpatienter bör ha andningsskydd. Det räcker inte med kirurgiska munskydd, säger han.
Riktlinjerna för val av skyddsutrustning bygger på att Folkhälsomyndigheten klassat viruset som en droppsmitta ‒ inte en luftburen smitta. Vårdfokus har därför försökt få en intervju med någon på myndigheten som kan svara på frågor kring detta. Vi blev hänvisade till att ställa våra frågor under ett par minuter efter den ordinarie presskonferens som hålls två gånger i veckan.
”Svårtolkad forskning”
I går var det statsepidemiolog Anders Tegnell som höll i presskonferensen. Så här svarade han på Vårdfokus frågor:
Det kommer hela tiden ny forskning om hur smittan sprids. Ser du att kunskapen om huruvida viruset är luftburet har förändrats, jämfört med vad ni visste från början?
‒ Nej, den forskning som bedrivs har varit svårtolkad. Man måste inse att gränsen är inte absolut när det gäller droppsmitta och smitta via luften, det beror mycket på omständigheterna.
‒ Det kan absolut vara så att viruset definitionsmässigt borde kallas luftburet, men det är i så fall en väldigt liten del av smittspridningen. Man måste se till det huvudsakliga smittspridningsmönstret, det är där man måste sätta in åtgärder. Men något som skulle tala för att luftburen smittspridning spelar en avgörande roll, det har inte jag sett.
Frågan spelar ju ändå stor roll för vilka rekommendationer som ges när det gäller val av skyddsutrustning?
‒ Den riskbedömningen måste ju alltid göras lokalt inom vård och omsorg.
När Vårdfokus ställer den uppföljande frågan: Lokala riskbedömningar grundar sig ju ändå på de definitioner som görs av er som nationell myndighet… så är tiden ute och statsepidemiologens pressekreterare avbryter intervjun.
Vårdpersonal mer utsatt
Anders Tegnell säger alltså att viruset kan smitta genom luften, att det beror mycket på omständigheterna. Men han menar också att det är en liten del av smittspridningen.
Vård- och omsorgspersonal är dock mer utsatta för smitta, inte minst i den kommunala äldreomsorgen och hemsjukvården. De arbetar nära den sjuka i omvårdnaden med tvättning och tandborstning, de ger mat och dryck och byter sängkläder. Särskilt om de arbetar i en miljö med dålig ventilation och är där under en längre tid riskerar de att utsättas för virus som finns i luften i mycket högre grad.
Regionala råd om skyddsutrustning
Anders Tegnell menar att den riskbedömningen måste göras lokalt inom vård och omsorg. Folkhälsomyndigheten drar nu också tillbaka sitt dokument ”Rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder mot covid-19 inom vård och omsorg”.
Myndighetens förklaring är att det i början fanns ett stort behov av nationella riktlinjer på området och att Folkhälsomyndigheten därför kom med rekommendationer. Men egentligen är det andra myndigheter som ansvarar för frågor gällande skyddsutrustning, exempelvis Arbetsmiljöverket. De mest detaljerade rekommendationerna kommer att finnas hos regionerna, eftersom regionerna har ansvar för att skydda sina medarbetare. Det är också regionernas råd som kommunerna rättar sig efter.
Regionerna har hittills i stort följt Folkhälsomyndighetens tidigare rekommendationer för val av skyddsutrustning. Men två regioner ‒Region Västerbotten och Region Uppsala ‒ har nu valt att lägga sig på en högre skyddsnivå.