”Vi ställertuffa krav”

Arbetsmiljöverket står för hårda tag mot dålig arbetsmiljö. Nu lär sig Socialstyrelsen hur man gör.

5 maj 2010

Arbetsmiljölagstiftningen är ett vasst vapen. Men det gäller att utnyttja lagens möjligheter. Det är Arbetsmiljöverket bra på. Mer än tusen förelägganden om året och anmälningar till domstol varje vecka är exempel på det.?

— Också lagarna på hälso- och sjukvårdens område är bra verktyg. Men Socialstyrelsen har varit dålig på att utnyttja möjligheterna, tycker Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg.?

Med det nya samarbete som Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen har inlett hoppas han att de båda myndigheterna ska bli bättre på att skydda arbetsmiljön och patientsäkerheten på landets sjukhus.??

För ett par år sedan åt Mikael Sjöberg och Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen, lunch. Då diskuterade de ett utökat samarbete vid de båda verkens inspektioner på hälso- och sjukvårdens arbetsplatser. Ett vitesföreläggande på en halv miljon kronor från Socialstyrelsens sida mot de systematiska överbeläggningarna på Karolinska Huddinge är ett av de första konkreta resultaten av samarbetet.?

Enligt Mikael Sjöberg är det egentligen ingen större skillnad på vilka möjligheter de olika lagarna inom arbetsmiljöområdet respektive hälso- och sjukvården ger när det gäller skyddet för de anställdas arbetsmiljö. Båda två ger myndig­heterna bra verktyg i att se till att miljön på sjukhusen blir dräglig; Arbetsmiljöverket sett från ett arbetsmiljöperspektiv och Socialstyrelsen från ett patientperspektiv. Ofta är dessa båda perspektiv bara olika sidor av samma mynt.??

Varför skiljer sig Socialstyrelsens agerande från Arbetsmiljöverkets? Mikael Sjöberg tror att det handlar om olika tillsynskulturer. Medan Arbetsmiljöverket griper in snabbt tar det tid för Socialstyrelsen och länsstyrelserna att komma till skott.?

— Det är det som utmärker oss: vi är snabba, vi ställer tuffa krav och vi går till domstol om det behövs för att driva igenom kraven, säger Mikael Sjöberg.?Inom den privata sektorn är man van vid Arbetsmiljöverkets kraftfulla åtgärder. Visst är arbetsgivarna ibland missnöjda med verkets beslut, men de rättar sig efter dem. Inom den privata sfären är det aldrig någon tvekan om att samhället har rätt att ställa krav på arbetsmiljön.?

Inom kommuner och landsting tycker sig Mikael Sjöberg se att det är annorlunda. Och det har smittat av sig på Socialstyrelsen (och länsstyrelserna, som har tillsynsansvaret över kommunernas äldrevård).?

— Jag tror att det kan ha att göra med landstingens och kommunernas självständiga ställning. Här ska minsann inte staten komma och ställa krav. Och det är spritt i organisationen — och hos myndigheterna.??

Skillnaden mellan hur tillsynsmyndigheterna på hälso- och sjukvårdens område och Arbetsmiljöverket agerar exemplifierar Mikael Sjöberg med att berätta om hur han inledde sin bana som generaldirektör på Arbetsmiljöverket. För att lära sig hur man arbetar på verket satte han sig att läsa en akt, från början till slut. Den råkade handla om arbetsmiljö på ett äldreboende.?

Det började som ett patientsäkerhets­ärende. Länsstyrelsen kopplades in och gjorde sin inspektion, men sedan hände i princip ingenting.?

— Till slut utvecklades patientsäkerhetsproblemet till ett arbetsmiljöproblem. Då kom Arbetsmiljöverket in i bilden. Och ställde krav, starka krav. Det tvingade arbetsgivaren att ta tag i problemet snabbt och med kraft, säger Mikael Sjöberg.?Usla villkor i 1800- och det tidiga 1900-talets industri drev fram en lagstiftning till skydd för arbetarna. Men även om arbetsmiljölagstiftningen en gång kom till för att skydda arbetarna i industrin är dess användningsområde inte begränsat dit. Arbetsmiljöverket har i minst ett decennium rumsterat om också i sjukvården. Striden om de 80 centimetrar mellan sängarna som nu är norm är ett exempel. Men det handlar inte bara om det. Också när det gäller till exempel tunga lyft har Arbetsmiljöverket varit aktivt. Men det betyder inte att lagstiftningen bara är bra för att åtgärda fysiska brister, tycker Mikael Sjöberg.??

— Om det finns för många sängar på en avdelning innebär det också att arbetsbelastningen ökar. Om det är för trångt mellan sängarna likaså. Det leder till stress och frustration. Så när vi ställer krav på den fysiska arbetsmiljön förbättrar det också den psykosociala miljön, säger han.??

Men även sjukvårdslagstiftningen — HSL, hälso- och sjukvårdslagen och LYHS, lagen om yrkesverksamhet i hälso- och sjukvården — borde alltså, enligt Mikael Sjöberg, gå att använda mer kraftfullt. Och han borde veta. Bakom sig har han bland annat sju år som statssekreterare i socialdepartementet och utsågs en gång av Dagens Medicin till Vårdsveriges mäktigaste man.?

Slår man på Mikael Sjöberg i Wikipedia beskrivs han som ”en svensk ämbetsman”. Men en gång var han metallarbetare i Norrköping och fackligt aktiv.?

— Det är klart att min fackliga bakgrund spelar roll. Man blir aldrig fri från sin historia. Jag minns hur det är att stå på ett verkstadsgolv. Och den frustration vi kunde känna över bristande delaktighet i besluten på arbetsplatsen.??

Men ändå har han, erkänner han, mer erfarenhet från regeringskansliet och myndighetsvärlden än från verkstadsgolvet. Så ämbetsman är han nog, och av det följer att han ska vara opartisk och rätta sig efter det lagen säger.?

Mikael Sjöberg är i huvudsak nöjd med hur arbetsmiljölagen fungerar. Han karakteriserar den som ”en bra och välskriven lag som har följt med sin tid”. Samtidigt är han också glad över att regeringen nyligen har tillsatt en utredning som ska komma med förslag om hur sanktionsverktygen ska kunna skärpas.?

— Arbetsmiljölagen ger i dag två handlingsalternativ: antingen går man till domstol med sina krav eller också kommer man med förelägganden. Väljer man den ena ­vägen blockeras den andra under tiden. Vi behöver nya verktyg för att bli ännu mer effektiva, säger Mikael Sjöberg.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida