Förr litade de till Birger

Att den uppskattade begravningsentreprenören en dag inte fanns till hands gjorde behovet av rutiner tydligt.

Intrauterin fosterdöd var ämnet för den första standardvårdplan som arbetades fram på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö. Även tidigare blev föräldrar till barn som dött intrauterint väl omhändertagna på förlossningen. Men det fanns inga rutiner för det. ?

När barnmorskan Kathe Wedin stod inför sin första förlossning på Umas där barnet var dött sa kollegerna: »Ring Birger.« Men begravningsentreprenören Birger, som ofta anlitades eftersom han var så uppskattad av både barnmorskor och föräldrar, var just då inte på plats. Och där stod Kathe och visste inte vad som gällde. Även om Birger var och fortfarande är helt fantastisk med föräldrar och barn, kunde ju inte omhändertagandet stå och falla med honom, tänkte Kathe.??

Till en början var hon orolig för att en standardvårdplan skulle »standardisera« även kontakten med patienten. Ändå satte hon i gång och har sedan dess drivit arbetet vidare. ?

– Jag var rädd för att förlora det unika i mötet med varje enskild patient. Nu vet jag att det är precis tvärtom. Standardvårdplanen möjliggör ett unikt individuellt möte eftersom tiden det tar att dokumentera minskar. ?

När standardvårdplanen för intrauterin fosterdöd presenterades 2004, hade en grupp under ledning av Kathe ägnat ett år åt att leta evidens för den bästa vården. En svår uppgift eftersom det inte finns så mycket forskning på området. Men utan kunskapsunderlag är standardvårdplanen bara en checklista, påpekar Kathe. Ändå tycker hon att arbetet har varit väldigt tacksamt. ??

– Det var ett sådant sug bland barnmorskorna efter standardvårdplanen att den implementerade sig själv. Och patienterna får den vård de ska ha enligt vad som är känt om vilken vård som är den bästa. ??

Eftersom deras inspiratör Karin Edlund utgår från omvårdnadsdiagnoser, ägnade projektgruppen till en början mycket tid och energi åt att diskutera just det. Men diskussionerna ledde ingen vart och när de till slut bestämde sig för att lämna omvårdnadsdiagnoserna tog processen fart. ?

– Det är inte omvårdnadsdiagnosen som säkrar vården. Den underlättar inte för barnmorskorna och vi såg ingen nytta för patienten. Däremot var den ett instrument som ledde oss rätt och gjorde att vi förstod processen, säger Kathe.??

Så här långt komna tycker Kathe att det är viktigt att dela med sig av standardvårdplanerna över organisationsgränserna, så att det inte sitter grupper på olika håll och uppfinner hjulet igen och igen. Ett hinder för ett sådant utbyte är att de medicinska riktlinjerna ser olika ut på olika ställen. Men ett projekt pågår, som Kathe ansvarar för, där standardvårdplanen för amning ska gälla för fyra sjukhus i Skåne.

KONTAKT: kathe.wedin@skane.se

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida