övervikt och fetma

Hon vill se bättre vård av barn med fetma

Hon vill se bättre vård av barn med fetma
Pernilla Danielsson Liljeqvist, barnsjuksköterska och forskare vid Karolinska institutet. Foto: Privat

Det behövs ett nationellt vårdprogram för behandling av övervikt och fetma hos barn, anser ledande experter. En av dem är Pernilla Danielsson Liljeqvist, barnsjuksköterska och forskare vid Karolinska institutet, som ägnat sig i 20 år åt barnfetma.

12 december 2018

– Ska vi lyckas behövs resurser så att barnmottagningarna kan lägga tid på barn med övervikt och fetma, säger Pernilla Danielsson Liljeqvist.

I kvalitetsregistret Boris, barnobesitasregistret i Sverige, har man de senaste åren sett en tydlig tendens till försämrade behandlingsresultat.

– Vi ser också att blodtryck och blodsocker kontrolleras mer sällan. Det styrker att de försämrade resultaten beror på resursbrister i vården. Det kan till exempel handla om att man försöker behandla fler och fler barn med samma resurser.

Nationellt vårdprogram

Svensk Barnfetmaförening efterlyser också ett nationellt vårdprogram och har påbörjat ett arbete med att ta fram de olika delar som bör ingå.

– Det är jättekonstigt att det inte finns och skapar en stor frustration. Att varje landsting och region ska ta fram egna vårdprogram är kostsamt och bidrar till att vården blir ojämlik, säger Pernilla Danielsson Liljeqvist.

Hon anser att det är ett stort problem att vården av barn med fetma och övervikt är så ojämlik. Det är stora skillnader mellan vilken vård som ges mellan olika regioner. Ofta ges vården för sent när det gått för långt och med för låg intensitet.

Viktigt med tidiga insatser

– Forskning visar att ju tidigare barnen får hjälp med sin övervikt desto större är chansen till goda resultat. En studie där vi tittade på vilka faktorer som spelar in visade att förändringarna var störst bland de yngre barnen och att behandlingen bör pågå under lång tid, allra helst till vuxen ålder.

När det gäller yngre barn visar Barnhälsovårdens rapporter från 2017 att bland fyraåringar är drygt 9 procent överviktiga och drygt 2 procent har fetma. Andelen varierar kraftigt mellan olika delar av landet, men också mellan olika kommuner och stadsdelar.

Skillnader i landet

Det är dubbelt så vanligt med övervikt och fetma bland barn i fattiga jämfört med rika kommuner. Skillnaderna är tydliga mellan socioekonomiskt utsatta områden som Stockholmsförorten Skärholmen och Angered i Göteborg, jämfört med mer välbeställda Danderyd och Örgryte. Men det är också vanligare med fetma och övervikt i glesbygd jämfört med i storstäderna.

.

 – Det krävs insatser i socioekonomiskt utsatta områden där vi kan se att det är vanligare med övervikt och fetma bland barn. Studier som vi har gjort visar att om barn i dessa områden får behandling så har de samma möjligheter till förändring som de barn som kommer från mer gynnade områden, säger Pernilla Danielsson Liljeqvist.

När det gäller övervikt ligger ansvaret för det mesta på primärvården och skolhälsovården. Vid fetma är regeln i vissa landsting att barnen ska tas om hand på barnmottagning/barnklinik. På andra håll drar man gränsen vid svår fetma. Det finns fortfarande områden i Sverige där sjukvården inte tar hand om barn med fetma och andra som enbart erbjuder sjukdomskontroll men ingen behandling.

Finns ingen mirakelmetod

Det finns flera olika behandlingsmodeller som oftast bygger på någon form av tvärprofessionella team och att hela familjen involveras. Barnfetmaföreningen betonar vikten av uppföljningar och långsiktighet så att familjerna ges stöd att fullfölja livsstilsförändringarna.

Vad är nyckeln till framgångsrik behandling?

– När det gäller övervikt och fetma hos barn finns det ingen mirakelmetod! Det handlar om att äta mindre och röra sig mer och det här vet alla redan. Men vi måste kunna visa att det går att nå resultat på det sättet och ge stöd i att genomföra förändringarna och inte minst att fullfölja dem. Det är därför täta uppföljningar är så viktigt. Södertäljemodellen, som nu används på flera håll inom Stockholms läns landsting, är ett exempel på en modell som gett bra resultat, säger Pernilla Danielsson Liljevist.

Läs också: ”Barn med övervikt behöver mötas, inte mätas”

Så fungerar Södertäljemodellen:

  • Bygger på tvärprofessionella team med läkare och sjuksköterska samt vid behov dietist, fysioterapeut och psykolog.
  • Under sex veckor hålls föräldraträffar i grupp där de får lära sig mer om kost och livsstilsförändringar och hur de kan tackla olika situationer. Samtidigt får barnen ägna sig åt fysisk aktivitet i grupp.
  • Detta följs sedan upp med individuell regelbunden kontakt en eller flera gånger per år utifrån behov.
  • Uppföljning sker till 18 års ålder med årlig läkarundersökning.
  • En studie från 2015 visar att efter fem års behandling hade hälften av barnen blivit av med sin fetma. Barnen som behandlades enligt Södertäljemodellen minskade sitt bmi mer jämfört med en kontrollgrupp, där barn som fick annan sedvanlig behandling vid barnklinik ingick.

Övervikt och fetma hos barn

Hur vanligt är övervikt och fetma bland barn?

  • I Sverige tycks ökningen ha planat ut på en nivå där 20-25 procent av barnen i tioårsåldern är överviktiga. För fetma är siffran 4-9 procent. Barn med fetma utvecklar insulinresistens, blodfettrubbningar och leverpåverkan och har en mycket dålig prognos utan behandling.
  • En studie från Sahlgrenska akademin visar dock att det finns hopp om att trenden med ständigt fler överviktiga kan ha vänt. Bland åttaåriga pojkar har andelen med övervikt och fetma minskat på senare år. Efter toppnoteringen hos pojkar födda 1991 - där 22,6 procent hade övervikt eller fetma vid 8 års ålder - har det sjunkit successivt. I gruppen pojkar födda 2006 hade 19,4 procent övervikt eller fetma vid 8 års ålder.
  • En studie i The Lancet från 2017 visar att antalet feta barn (5-19 år) i världen har tiodubblats de senaste 40 åren. Sverige ligger på plats 110 och har de senaste åren passerats av flera länder i Mellanöstern, Latinamerika och Asien där barnen äter allt mer skräpmat och lever stillasittande liv.

Hur mäts övervikt och fetma hos barn?

  • För barn används en speciell form av bmi (body mass index) som kallas för iso-bmi och anpassas efter kön och barnets olika åldrar. Gränserna följer en internationell standardkurva.
  • Fetma hos barn och ungdom definieras som iso-bmi mer än 30 och övervikt mer än 25.

Boris, Barnobesitasregister i Sverige

  • Nationellt kvalitetsregister för barnobesitas sedan 2005 med syfte att långsiktigt följa behandling av barnfetma i landet. Vilka behandlingsformer erbjuds och hur är resultaten?
  • Barnkliniker och barnmottagningar kan registrera data i registret. I dag deltar 76-90 procent av alla barnkliniker som behandlar barnfetma och ett stort antal barnmottagningar.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida