Aynur Sen och Mariana Anwya, distriktssköterskor: Detta krävs för att lyckas med omställningen till nära vård
Stress, hög arbetsbelastning och organisatoriska brister är några av de vanligaste orsakerna till 6:6a-anmälningar om arbetsmiljöbrister i vården. Samtidigt ska alltmer avancerad vård flyttas från sjukhus till patientens hem. Men frågan är om organisationen redo för det ansvar som det lägger på vårdpersonalen, skriver distriktssköterskorna Aynur Sen och Mariana Anwya i en debattartikel.
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) framhålls ofta som ett framgångsrikt alternativ till slutenvård. För patienterna innebär det ökad trygghet, delaktighet och möjlighet att vårdas – och i många fall dö – i sin hemmiljö.
För distriktssköterskor innebär det ett arbete som kombinerar avancerad medicinsk kompetens, självständiga bedömningar och ett omfattande samordningsansvar.
I vår magisteruppsats som vi skrev och lämnade in oktober 2025, där vi intervjuade distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård, framträder dock en mer komplex bild. Distriktssköterskorna beskriver ett arbete de är stolta över, men också en vardag präglad av ensamhet, hög arbetsbelastning och bristande organisatoriskt stöd.
Det handlar om att stå ensam i akuta situationer långt från kollegor, att hantera avancerad medicinteknisk utrustning utan tillräckliga resurser, och att navigera mellan flera journalsystem som inte kommunicerar med varandra.
Konkreta arbetsmiljöproblem vid avancerad vård i hemmet
Den problematik som lyfts i Vårdfokus om organisatorisk och social arbetsmiljö blir här påtagligt konkret. OSA-problemen är inte abstrakta – de finns i kök, sovrum och trånga hallmiljöer där avancerad vård ska utföras under tidspress och med stort ansvar för patientsäkerheten.
När organisationen brister tenderar ansvaret att landa på individen. Distriktssköterskor förväntas ”lösa situationen”, prioritera bort återhämtning och fatta svåra medicinska och etiska beslut utan tillgång till det stöd som finns inom slutenvården. Detta är inte hållbart – vare sig för personalen eller för patienterna.
Det är också tydligt att denna utveckling riskerar att undergräva ambitionen om en personcentrerad och säker vård. När tidsbrist, underbemanning och administrativ belastning ökar, trängs det relationella och förebyggande arbetet undan.
Vårdens kvalitet blir beroende av personalens lojalitet och uthållighet, snarare än av fungerande strukturer.
Det här krävs för lyckad nära vård
Om omställningen till nära vård ska lyckas krävs mer än politiska reformer och goda intentioner. Avancerad vård i hemmet måste organiseras som just avancerad vård. Det innebär:
- tillräcklig bemanning och rimlig arbetsbelastning
- fungerande och gemensamma digitala journalsystem
- tillgång till rätt medicinteknisk utrustning i rätt tid
- tydliga samverkansstrukturer mellan kommun, region och primärvård
- ett ledarskap som tar ansvar för arbetsmiljö – inte bara för produktion
Att fortsätta bygga ut ASIH utan att samtidigt stärka dess organisatoriska förutsättningar riskerar att fördjupa de arbetsmiljöproblem som redan idag präglar vården. Det är inte en individuell fråga om stresshantering eller kompetensutveckling – det är en strukturell fråga.
Vill vi ha en trygg, säker och hållbar vård i hemmet måste vi också skapa hållbara villkor för dem som utför den.
// Aynur Sen och Mariana Anwya, distriktssköterskor och författare till magisterstudie om distriktssköterskors erfarenheter av avancerad sjukvård i hemmet
Säg vad du tycker i Vårdfokus!
Lönerna, arbetsmiljön, utbildningen — vad får dig att tända till?
På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du tycker om sådant som rör din jobbvardag. Texter publiceras på vardfokus.se och i tidningen.
- Skriv kort och kärnfullt.
- Redaktionen väljer bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
- Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
- Skicka med ett foto på dig.
- Mejla texten till debatt@vardfokus.se.