Nya siffror: Hälften av vårdens 6:6a-anmälningar rör stress och arbetsbelastning

Nästan hälften av alla 6:6a-anmälningar i hälso- och sjukvården handlar om organisatorisk och social arbetsmiljö, som arbetsbelastning och stress. Huvudskyddsombudet Martin Larsson tycker att OSA-föreskrifterna är bra, men att problemen är svåra att åtgärda i praktiken.

Arbets­miljö­verkets före­skrifter om organisa­torisk och social arbets­miljö, ofta förkortade OSA, firar tio år. Föreskrifterna reglerar arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Syftet är att förtydliga för både arbetsgivare och arbetstagare vad som ska göras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.

OSA-frågor utgör en stor del av de 6:6a-anmälningar som skyddsombud inom hälso- och sjukvården gör till Arbetsmiljöverket. Det visar statistik som myndigheten tagit fram åt Vårdfokus.

”Ingen överraskning för oss”

Av alla 6:6a-anmälningar som Arbetsmiljöverket fick in mellan januari 2015 och juni 2025 stod näringsgrenen vård och omsorg för hela 29 procent. Hälso- och sjukvård stod för nio procent av alla anmälningar, och av dem handlade nästan hälften om OSA-frågor.

– Det är ingen överraskning för oss. Sökningen är inte perfekt, men jag tror resultatet stämmer ganska bra, säger Jan Sandberg, tillförordnad sektionschef på Inspektionsavdelningen vid Arbetsmiljöverket.

Enligt Martin Larsson, styrelseledamot och huvudskyddsombud i Vårdförbundet avdelning Värmland, har OSA:n varit till stor nytta i diskussionen med arbetsgivare.

– Föreskrifterna i sig är enormt välskrivna. Jag utbildar nya förtroendevalda och skyddsombud och vi brukar alltid titta på OSA:n. Den definierar sig själv, är kort och koncis, säger Martin Larsson.

Främsta skälet till långtidssjukskrivning

OSA:n har gett underlag att diskutera frågorna på ett tydligare och mer strukturerat sätt, tycker han. Den har också blivit viktig att hänvisa till i 6:6a-anmälningar.

– Så länge det inte är en ren lokalfråga, så är OSA:n alltid med. Oftast handlar det om belastningsfrågor, balans mellan krav och resurser, prioriteringsmöjligheter och möjligheter för medarbetaren att påverka sin arbetssituation.

De främsta orsakerna till långtidssjukskrivningar hittas i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, påpekar Martin Larsson.

Vid årsskiftet ändrade Arbetsmiljöverket i regelstrukturen och då blev OSA-föreskrifterna en del av AFS (Arbetsmiljöverkets författningssamling) 2023:2, som handlar om arbetsgivarens skyldigheter att planera och organisera arbetsmiljöarbetet.

Ingen framgång hos Arbetsmiljöverket

Innan omstruktureringen hänvisade Martin Larsson och hans skyddsombudskollegor direkt till OSA i många 6:6a-anmälningar. Nu hänvisar de till AFS 2023:2 i stället.

– I dialogen med arbetsgivaren har det fallit väl ut. Vi har fått fram en del arbeten eller reaktioner som vi hoppas ska komma våra kollegor till godo, säger Martin Larsson.

Däremot har OSA:n inte varit en framgångsfaktor när det gäller att få Arbetsmiljöverket att ge förelägganden till arbetsgivare, enligt Martin Larsson.

– Vi har oftast så stora frågor att jag upplever att Arbetsmiljöverket har svårt att fälla dom till vår fördel. Vi har varit ovilliga att smalna av våra frågeställningar alltför mycket.

Just före sommaren fick han avslag på en 6:6a-anmälan om OSA-frågor för att Arbetsmiljöverket upplevde att frågorna var ställda för övergripande.

– När jag skrev den tänkte jag snarare att här täcker vi in jättemycket, så vi kan arbeta brett. Men det landade i ett avslag, säger Martin Larsson.

Tycker frågorna fått större tyngd

Beroende på hur man ser det är det antingen en svaghet i föreskrifterna eller ett tecken på att arbetstagarsidan behöver bli bättre på att tydligt peka på specifika problem, menar han. Men det skulle innebära att man behöver skriva ännu fler 6:6a-anmälningar, vilket skulle ge ökad arbetsbelastning både för skyddsombuden och för arbetsgivaren.  

Andra skyddsombud som Vårdfokus pratat med uppfattar att kunskapen om OSA ökar och att föreskrifterna gjort att frågorna fått större tyngd, med exempelvis fler skyddsronder som är riktade mot arbetsbelastning eller arbetstid.

Det är många faktorer som samverkar i OSA-frågorna, vilket enligt Martin Larsson gör det svårt att hitta effektiva åtgärder. Ett exempel är utbildning, som kan vara ett sätt att öka resurserna.

– Men utbildningen tar kanske tid från arbetsplatsen vilket gör att arbetsbördan ökar under tiden. Då kanske du inte känner att du får nytta av din utbildning helt och fullt, för du hinner inte använda den i arbetet, utan jobbar hela tiden i en uppförsbacke.

Saknar resurser att åtgärda

Problem i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön handlar i vården nästan alltid om resursbrist, menar Martin Larsson.

– Arbetsgivarna har inte helt och fullt landat i konkreta åtgärder att sätta in. Man är i en avvägning mellan att vara vårdgivare och arbetsgivare med arbetsmiljöansvar.

Att chefer längst ut i linjen måste anpassa budgeten till ramar som bestäms från ledningshåll underminerar deras möjligheter att åtgärda brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, enligt Martin Larsson.

– Som chef ska du ha mandat och resurser att hantera OSA-frågorna. Men är du bakbunden på det här viset så har du inte förutsättningarna.

Före­skrifterna om organisa­torisk och social arbets­miljö har varit etablerade i snart tio år, och än finns inte några effektiva lösningar för att åtgärda problem på området, menar han.

– Jag är ganska övertygad om att ifall det gällde fysiska förutsättningar eller risker så hade vi inte stått kvar med problemen på samma sätt.