Debatt   |  Folkhälsa 29 april

Kristina Hammoura, verksamhetschef: Tänk om vi skulle lära ut egenvård redan i skolan

Tänk om vi skulle lära ut egenvård redan i skolan
Egenvård behöver få en tydligare plats i skolans undervisning, skriver Kristina Hammoura, verksamhetschef på en vårdcentral, i en debattartikel. Foto: Privat och Getty Images
Detta är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många har aldrig fått möjlighet att lära sig hur man hanterar enklare hälsobesvär. Tänk om vi kunde lägga grunden till egenvård redan i skolan, som en del av det långsiktiga folkhälsoarbetet. Det skriver Kristina Hammoura, verksamhetschef på en vårdcentral, i en debattartikel.

En stor del av arbetet i primärvården handlar om att vägleda, skapa trygghet och ge råd kring egenvård. Det är en viktig del av vårt uppdrag, och något vi gör varje dag.

Samtidigt väcks en tanke. Tänk om fler redan från början hade haft med sig den kunskapen.

Vi möter människor i alla åldrar, och många har aldrig fått möjlighet att lära sig hur man hanterar enklare besvär. Hur man ska tänka vid feber, infektioner eller hudutslag. Hur smittspridning fungerar i vardagen. Och det är inte konstigt. För var skulle man ha lärt sig det?

Handlar om att stärka individens förmåga

Om vi vill arbeta långsiktigt, förebyggande och hållbart med hälsa behöver vi börja tidigare. Vi behöver nå hela generationer, redan i skolan.

Precis som vi lär barn om hållbarhet och hur vi tar hand om vår miljö, skulle vi kunna ge dem grundläggande kunskap om den egna hälsan. Vad innebär egenvård? Hur fungerar kroppen vid olika sjukdomstillstånd? När är det klokt att avvakta, och när bör man söka vård? Var söker man vård, och vad är skillnaden mellan en vårdcentral och en akutmottagning?

Det handlar inte om att ersätta vård, utan om att stärka individens förmåga att förstå sin hälsa och fatta trygga beslut. Att ge barn och unga verktyg som de kan bära med sig genom livet, in i vuxen ålder.

Vi vet att många av våra stora folksjukdomar, som typ 2-diabetes och högt blodtryck, påverkas av levnadsvanor över tid. Att tidigt förstå sambanden mellan livsstil och hälsa kan göra stor skillnad, både för individen och för samhället.

Långsiktigt fokhälsoarbete

Den här kunskapen kan växa fram steg för steg genom hela skolgången, anpassad efter ålder och mognad. Inte som ett tungt ämne, utan som en naturlig del av att förstå sin egen hälsa.

I dag lär vi ut egenvård i mötet med patienten, ofta när oron redan finns där. Tänk om vi i stället kunde lägga grunden tidigare. På sikt skulle det kunna bidra till ökad trygghet hos individen, bättre beslut kring den egna hälsan och en vård som i ännu högre grad kan fokusera på dem som behöver den mest.

Egenvård är inte bara något vi gör i stunden. Det är en kunskap som kan följa oss genom hela livet. Därför behöver egenvård få en tydligare plats i skolans undervisning, som en del av det långsiktiga folkhälsoarbetet.

Som sjuksköterska och verksamhetschef i primärvården ser jag varje dag värdet av kunskap. Tänk vilken skillnad vi skulle kunna göra om den fick börja ännu tidigare.

/Kristina Hammoura, verksamhetschef på vårdcentral

Säg vad du tycker i Vårdfokus!

Ung kvinna sitter med korslagda ben på golvet i sitt vardagsrum med en dator, papper och penna framför sig.
Foto: Getty Images

Lönerna, arbetsmiljön, utbildningen — vad får dig att tända till?

På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du tycker om sådant som rör din jobbvardag. Texter publiceras på vardfokus.se och i tidningen.

  • Skriv kort och kärnfullt.
  • Redaktionen väljer bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
  • Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
  • Skicka med ett foto på dig.
  • Mejla texten till debatt@vardfokus.se.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida