Anders Sterner och Henrik Andersson: Vården övar för krisen men glömmer att lära av vardagen 

Vikten av reflektion glöms lätt bort. Att systematiskt lära av det som hänt är användbart såväl i samband med kriser som i vardagen, men studier visar att vårdutbildningar brister i användandet av reflektionsmetoder idag. Det skriver sjuksköterskorna Anders Sterner, docent, och Henrik Andersson, biträdande professor, vid Högskolan i Borås, i en debattartikel

Sverige satsar stort på beredskap. Krig i vårt närområde, extrema väderhändelser och erfarenheterna från covid-19-pandemin har lett till ökade krav på utbildning, övning och planering inom hälso- och sjukvården. Det är nödvändigt – men en avgörande del riskerar att tappas bort: att systematiskt lära av det som har hänt. 

After Action Review, AAR, är en strukturerad reflektionsmetod där man redogör för planen, beskriver genomförandet, lyfter fram det som fungerade bra, identifierar förbättringsområden och sammanfattar de lärdomar och erfarenheter som vi tar med oss vidare.

Metoden förespråkas av Myndigheten för civilt försvar samt Socialstyrelsen och används inom bland annat räddningstjänst men har ännu inte fått tydligt genomslag i svensk hälso- och sjukvård. 

Utbildningar och övningar är otillräckliga om inte erfarenheterna fångas upp och omsätts i förbättringar. Det finns en risk att samma problem återkommer om vi inte tar lärdom av det som har hänt. 

Brist på reflektion

Studier visar på en tydlig brist. Endast en tredjedel av de svenska lärosäten som utbildar sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor använde AAR eller liknande reflektionsmetoder. Bland svenska akutmottagningar använde endast 28,6 procent AAR för att identifiera gemensamma lärdomar.  

Utbildningar och övningar är otillräckliga om inte erfarenheterna fångas upp och omsätts i förbättringar. Det finns en risk att samma problem återkommer om vi inte tar lärdom av det som har hänt. 

AAR är användbart inte bara i samband med katastrofer. Ett traumalarm, hög patientbelastning, ett IT-stopp eller ett väl genomfört teamarbete rymmer lärdomar som annars riskerar att gå förlorade. En strukturerad genomgång på fem till femton minuter kan synliggöra styrkor, identifiera förbättringsområden och skapa gemensam förståelse. 

Lärdomar behöver följas upp

Nu krävs handling. Vårdgivare och verksamhetschefer bör införa korta AAR efter övningar, belastningstoppar och särskilda vårdhändelser. Lärdomarna ska dokumenteras, återföras och följas upp.

Lärosäten bör samtidigt integrera metoden i grund- och specialistutbildningar, medan regioner och kommuner behöver göra AAR till en del av sitt patientsäkerhets-, kvalitets- och beredskapsarbete. 

Beredskap byggs inte bara genom utbildningar och övningar. Beredskap byggs genom lärande – varje dag. 

//Anders Sterner, docent, universitetslektor och sjuksköterska, projektledare ”Are You Ready”, Högskolan i Borås och Henrik Andersson, biträdande professor, sjuksköterska, projektledare ”Are You Ready”, Högskolan i Borås 

Säg vad du tycker i Vårdfokus!

Lönerna, arbetsmiljön, utbildningen — vad får dig att tända till?

På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du tycker om sådant som rör din jobbvardag. Texter publiceras på vardfokus.se och i tidningen.

• Skriv kort och kärnfullt.
• Redaktionen väljer bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
• Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
• Skicka med ett foto på dig.
• Mejla texten till debatt@vardfokus.se.