”Karriärvägar räcker inte för att lösa problemen på Karolinska”
Den nya kompetensmodellen på Karolinska universitetssjukhuset bör vara tydligare kopplad till löneutvecklingen, anser Vårdförbundet.
– Om modellen används på rätt sätt kan den vara en hjälp i argumentation om löneutrymmet. Nu behöver vi och arbetsgivaren också diskutera vad det innebär att vara en ”attraktiv arbetsgivare”, säger Marianne Kock, samordnare för Vårdförbundet på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
Hon är en av dem som har varit med i den samverkansgrupp där den nya kompetensmodellen har diskuterats och ser den som ett steg i rätt riktning, men Karolinska universitetssjukhusets problem är större än vad en kompetensmodell kan rå på, anser hon.
Fortfarande stängda vårdplatser
Marianne Kock berättar att 135 vårdplatser fortfarande är stängda och att 12 intensivvårdsplatser nyligen har stängts på grund av personalbrist.
– Den största krisen för sjukhuset är att vi inte levererar den vård vi har lovat beställaren. Det kommer att behövas åtgärdsprogram för att dra ner på kostnader och den största kostnaden är personalen.
Även om hon inte tror att karriärvägar och kompetensstegar löser problemen, vet hon att där modellen har prövats hoppas sjuksköterskor på en förändrad lönestruktur.
Uppsägningar drogs tillbaka
– Man har testat den på en enhet där flera sjuksköterskor hotade att säga upp sig och det fick dem att stanna. Nu är de beredda att ge modellen en chans och hoppas på att kurser och utökat ansvarsområde kan användas när lönerna ska förhandlas, säger Marianne Kock.
Olika kompetensmodeller finns redan på flera enheter. Tanken med den nya modellen är att den ska ersätta de tidigare och genomföras över hela sjukhuset under hösten.
– Men det är ingen revolutionerande modell utan den är i första hand ett verktyg för att säkra kompetensen på nya Karolinska universitetssjukhuset. Vi i Vårdförbundet driver att den ska vara kopplad till löneutvecklingen, säger Marianne Kock.