Kontrakt kan ge tydlighet om vad vården kan ge
Vänd upp och ned på hela tänkandet om vården! Det vill Vårdförbundet att politiker, yrkesutövare i vården och allmänheten ska göra. Individen i centrum och kunskapsstyrning är ett par av ledorden.
Vården är en konservativ bransch. Även om mycket har hänt när det gäller behandlingar och teknik, ligger fokus fortfarande på människan som en diagnos, och organisationens behov går allt som oftast före individens.
Det är i alla fall Vårdförbundets inställning. I många år har förbundet arbetat för
att förändra synsättet. Öppet och nära kom 1999, närvårdsidén 2002 och 3v kom 2004. Nu känner förbundet sig moget att introducera ett Kontrakt för hälsa och helhet.
Vem som ska teckna kontraktet sägs inte rent ut. Snarare handlar det om ett inlägg i debatten om samhällets, professionens och allmänhetens ansvar. »Vi har formulerat oss i formen av ett kontrakt för att göra det tydligt för vårdens brukare vad vårdens uppdrag är och vad de kan förvänta sig av vården«,
säger Vårdförbundet.
Vägledande principer för utformningen ska vara att individen står i centrum och att vårdmötet är utgångspunkten. I stället för att koncentrera sig på sjukdom och diagnos ska man låta fokus ligga på individen och hennes hälsa. Vården ska också styras av kunskapsinnehållet, inte av ekonomin.Den förändrade synen beskriver Vårdförbundet i Hälsa och helhet med några ordpar.
Ett uttryck för att det är organisationen som har makt över individen är att man ofta pratar om sjukvården som ett »hus«. Man räknar sjukhus, vårdplatser, besök. Men för den enskilda är det egentligen inte organisationen som är viktig, utan resultatet: hjälp till bot, men också hjälp att leva drägligt trots sjukdom, och stöd i att leva mer hälsosamt.
Dagens ekonomisystem motverkar en helhetssyn på vården, i stället leder de till fragmentisering och sektorsuppdelning. Kunskapsstyrning är Vårdförbundets begrepp för att beteckna att verksamheten måste få styra ekonomin, inte tvärtom.
Allt ansvar för individens hälsa ligger förstås inte hos vården. Hon har också ett eget ansvar. Men för att kunna ta det ska individen ha rätt till en dialog om sitt hälsotillstånd med en professionell yrkesutövare.
Vårdmötet är vårdens kärna. Där finns individen och hennes behov i centrum. Mötet bygger på ett samspel mellan individen och yrkesutövaren. Individen medverkar och har en verklig valfrihet. Det goda vårdmötet är grunden för vårdens uppbyggnad och målet för verksamheten.
För att nå målet om individens valfrihet förespråkar Vårdförbundet en större etableringsfrihet för olika vårdgivare. Då blir det lättare att tillgodose individens särskilda önskemål när det gäller till exempel olika behandlingsmetoder.
I Hälsa och helhet skiljer Vårdförbundet mellan behov av och efterfrågan på vård. Behovet uttrycks som skillnaden mellan individens hälsa just nu och det önskvärda hälsotillståndet. Det är viktigt hur individen själv bedömer sin hälsa, men professionell kunskap är också viktig för bedömningen.
Efterfrågan kan däremot skilja sig mellan olika grupper. Det finns de som kanske måste sökas upp eftersom de inte själva kan formulera sitt vårdbehov, medan det å andra sidan finns de som kräver mer vård än vad samhället har resurser till.
Vården ska organiseras runt individen. Det kan se ut på olika sätt – från enklare kostråd till en fast vårdkontakt. Den som har många olika vårdbehov ska kunna få en vårdvägledare som hjälper till att samordna insatserna för individen och fungerar som en vårdlots. Alla ska ha tillgång till den egna vårddokumentationen i Min vårdbok.
Vårdförbundet efterlyser också en patienträttighetslag efter förebild från bland annat våra nordiska grannländer.