I Gagnef är det nära till vården
Till Gagnefs vård-central i Djurås kan alla komma oavsett om de har ont i kroppen eller i själen. Det har gjort det lättare och mindre dramatiskt att söka vård för psykiska problem.
I Gagnef har förbrukningen av lugnande mediciner och sömnmedel minskat sedan ett antal år, liksom behovet av sluten psykiatrisk vård. Distriktsläkaren Tore Hegle tror att det beror på deras modell med öppenvårdspsykiatri inom ramarna för den vanliga vårdcentralen. Dagtid är beredskapen god.
– Händer det något akut med någon så bokar vi av det vi har för händer och åker hem till dem, säger Kerstin Melander.
Hon är en av vårdcentralens tre psykiatrisjuksköterskor. Tillsammans med två kolleger, fyra terapeututbildade psykologer, en konsultpsykiatriker, en kurator specialiserad på socialtjänstlagen, en psykiatrisk arbetsterapeut, en sekreterare och en enhetschef bildar de vårdcentralens psykiatriska team som ansvarar för all länsövergripande psykiatri i kommunen.
Psykiatriteamet sitter visserligen lite för sig själva, men patienterna har samma reception som alla andra och hela vårdcentralen har gemensamma planeringsdagar. Närheten mellan olika yrkeskompetenser och en gemensam värdegrund gör att samarbetet blir naturligt.
Dokumentationen sker i en gemensam datajournal, men av sekretesskäl är det bara den patientansvariga läkaren och psykiatriteamet som har tillgång till både medicinska och psykiatriska uppgifter. Vårdcentralens distriktsläkare är nämligen medicinskt ansvariga för både kropp och psyke för alla inom sitt geografiska område, tillsammans 10 000 kommuninvånare.
Tore påpekar att vårdcentralens läkare med den här modellen blir mer uppmärksamma och kunniga på psykiatri. De kan erbjuda något mer än recept då någon söker för psykisk ohälsa och patienterna slipper bollas mellan olika vårdgivare.
– Vi slipper också att sitta i timmar och jaga doktorer för att få ett recept, och vi slipper de ständiga diskussionerna om vart patienten hör, något som annars tar så mycket energi, säger Kerstin.
På behandlingskonferensen en gång i veckan tas nya patienter upp för bedömning i teamet som tillsammans beslutar på vilket sätt de kan få den bästa hjälpen. På så vis blir alla insatta och ansvariga för samtliga patienter.
– Då jag får en patient går jag till behandlingskonferensen med min bedömning och får tips, råd och stöd. Jag sitter inte själv och beslutar om patienten ska få behandling, eller avgör vilket stöd patienten ska få. Det är skönt både för mig och för patienten att få en teambedömning, förklarar psykiatrisjuksköterskan Margareta Ekebris.
Som dåvarande verksamhetschef var det Tore och några distriktsläkare som såg till att psykiatrin flyttade in på vårdcentralen 1993. I Gagnef följer ofta distriktsläkarna familjerna i decennier, och de tyckte att det kändes fel att släppa någon för vård på annat håll bara för att denne hade blivit psykiskt sjuk.
Teamet startade som ett försök som skulle utvärderas av forskare efter ett år. Ambitionen var att nå samma resultat som den ordinarie öppenvårdspsykiatrin. Verksamheten permanentades därefter, efter en positiv utvärdering.
Psykiatrisjuksköterskorna tar anamnes och symtombild, skriver Fyss-recept, arbetar med rehabilitering och ansvarar för patienter med adhd och autistiska störningar. De ansvarar också för att provtagningar sker då patienternas läkemedelsbehandling så kräver. Men den största delen av deras arbete består av samtalsbehandling och samverkan med kommunen, till exempel när det gäller boendestöd.
Kerstin, Margareta och Ann fördelar patienterna mellan sig utifrån vem som bedöms kunna möta patientens behov bäst. Margareta som har en bakgrund i arbetsterapi, förestår ljusrummet. Hon har terapeututbildning steg i.
Den utbildningen håller Kerstin just på med. Ann, som har utbildat sig inom kroppsterapi och har specialiserat sig på fysisk träning och avslappning, leder sedan något år tillbaka varje vecka träningen för en grupp patienter med långvarig psykisk sjukdom på vårdcentralens gym, tillsammans med Kerstin.
– På slutet, efter stretchningen, har vi en stunds samtal. Kropp och själ interagerar och träningen ger många positiva effekter på den psykiska hälsan, säger Ann.
Men det är inte bara psykiatrisjuksköterskorna som har specialiserat sig. Det har många av vårdcentralens andra sjuksköterskor också gjort: en på sömn, en på diabetes och en på beroendeproblematik, till exempel.
– Våra patienter har ofta problem av olika slag. Att då kunna skicka patienten till dem som är specialister på det gör att vi kan koncentrera oss på det psykiatriska området, konstaterar Margareta.
Hon berättar att de varje morgon ringer till slutenvårdspsykiatrin för att höra om någon från Gagnefs kommun har sökt akut eller har blivit inlagd.
– Vi är måna om samarbetet då patienterna är inlagda i slutenvård. Vi deltar i vårdplaneringen på avdelningen och när de blir utskrivna kan vi snabbt ta emot dem på mottagningen. Slutenvården är en parentes då patienterna verkligen är akut dåliga. Teamet får rätt snabbt ta över ganska sjuka patienter, berättar Margareta.
Psykiatrins patienter har ofta både somatiska och psykiatriska diagnoser och de behöver få sin medicinering genomgången. Med Gagnefs modell minskar många av de problemen, inte minst för den årliga hälsokontroll som de psykiatriska patienterna får hos sin läkare, förutom en årlig revision hos psykiatrikonsulten.
Modellen har fördelar både för patienterna:
- bättre tillgänglighet
- mindre dramatiskt att söka vård
- ökat förtroende
- förebyggande effekt
- säkrare farmakologisk behandling
- helhetssyn
…och för personalen:
- ökad kompetens
- nöjd personal
- effektivare arbete