Bemötande

”Kränkande ge tjocka patienter tips de inte bett om”

”Kränkande ge tjocka patienter tips de inte bett om”
Forskaren Susanne Brandheim har disputerat på en avhandling om hur tjocka människor bemöts, bland annat i vården. Foto: Karlstads universitet

Det är inte fetman i sig som skapar den största ohälsan hos personer med kraftig övervikt. Det är fördomarna, de nedlåtande kommentarerna och alla tips om hur de egentligen borde leva sina liv, säger forskaren Susanne Brandheim.

Susanne Brandheim disputerade nyligen på en avhandling inom socialt arbete om hur feta människor stigmatiseras. I vården, men också av okända, av anhöriga och i medierna. Hon kallar det en systemisk stigmatisering som vårdens personal blir en – omedveten – del av.

– Vårdpersonal bemöter inte feta patienter på ett medvetet dåligt sätt, det är det faktum att de ingår i en hel process av förakt och fördomar som gör att även råd om att ändra livsstil kan upplevas som fördomsfulla. Vården är en del av vad jag kallar en systemisk process, förklarar hon.

Allt yngre barn bantar

När Susanne Brandheim har gått igenom tidigare forskning om samhällets syn på övervikt och fetma ser hon att fördomarna har ökat och nu omfattar även dem med övervikt.

– Dagens skönhetsideal har lett till att överviktiga ser sig själva som feta. Det finns studier som visar att bantning går längre och längre ner i åldrarna och att allt smalare barn bantar.

Får tips de inte bett om

Poängen med hennes egen forskning är att vården är en del av något mycket större; ett helt samhälles syn på fetma som en epidemi som kostar stora pengar. Det är i en sådan kontext som även välmenande råd om livsstilsförändringar och motion på recept kan upplevas som kränkande.

Susanne Brandheim presenterar ingen manual om hur sjuksköterskor borde bete sig. Men hon vill göra vården uppmärksam på att omedvetenheten är stor.

– Alla tjocka jag har pratat med upplever att när en sjuksköterska ger tips, som de inte har bett om, så kränks de totalt och omgående. Eftersom vården har en sådan legitimitet säger de inte ifrån trots att de vet allt det där redan.

Vet hur det är

Susanne Brandheim vet också hur det är. Hon är själv tjock och alla hon har intervjuat är helt öppna mot henne om hur de känner. Samtliga berättar om förödmjukelsen i att, oavsett varför de söker vård, få livsstilstips och kostråd.

Hon anser att en viktig orsak till det oreflekterade bemötandet är den etablerade synen på fetma som ett stort folkhälsoproblem. En effekt av det är att Socialstyrelsen i sina riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder uppmanar vårdpersonal att påtala vikten vid ”tydliga problem”.

Hur skadligt är fetma?

Gång på gång slås det fast som en sanning att fetma är en epidemi som kostar samhällen stora pengar. Susanne Brandheim ifrågasätter om det verkligen stämmer. Hon har gått igenom mängder med forskning och konstaterar att man i forskarvärlden är oense om hur skadlig fetma egentligen är när det gäller till exempel hjärta och kärl. Och när det kommer till kostnader är det framför allt sjukvårdens insatser som kostar pengar.

– Jag har tittat på Englands hantering av fetmapatienter och funnit att det är sjukvårdens interventioner – alla råd, fetmaoperationer och kampanjer – som kostar enorma summor. Det är inget de tjocka har bett om och dessutom: resultaten av alla insatser leder knappast till någonting. Det enda som ger något resultat är operationerna.

Läs också: Överviktiga lever längre än normalviktiga

Funderar över psykisk ohälsa

Tvärtemot vad man kanske kan vänta sig visar Susanne Brandheims forskning inte något direkt samband mellan psykisk ohälsa och fetma. Svaren på de intervjufrågor hon ställt har fått henne att fundera över begreppet ”psykisk ohälsa”.

– När jag inte satte psykisk ohälsa i relation till vikten utan ställde en öppen fråga som: ”vad lever du för liv” fanns det inget i svaren som visade att fetman gör att de mår psykiskt dåligt. Den psykiska ohälsan blev däremot tydlig när jag i stället frågade: ”hur mår du i din fetma”, säger hon.

Bilden av feta

Psykisk ohälsa hos dem som har ingått i studierna har framför allt med fördomarna och med bemötandet att göra. Alla blir påverkade av dåligt bemötande. Susanne Brandheims forskning visar att tjocka mår sju gånger sämre av det än normalviktiga.

– Den sammantagna bilden av feta som naiva, lata och dumma leder till en extra känslighet. Det blir som ett öppet sår som aldrig läker och även om inte jag vill ge tips så vill jag göra vårdpersonal medvetna om att det är så det är.

Läs också: Högt bmi ökade inte risken för hjärtinfarkt

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida