Så ska du äta för att må bra

Fejkmat, fasta och floran i tarmen. Vad vi stoppar i oss och hur vi gör det påverkar vår hälsa. I den nya boken Kost berättar diabetesprofessorn Kerstin Brismar och nio forskare om hur näringsprocesserna fungerar i kroppen och ger matnyttiga råd till den som vill äta rätt.

Att navigera bland alla dieter och kostråd som florerar runt om kring oss kan vara svårt. Någon förespråkar periodisk fasta, en annan LCHF-kost med få kolhydrater och mycket fett och andra GI som går ut på att hålla blodsockret stabilt.

I den nya boken Kost – hälsans hörnpelare förklarar diabetesforskaren Kerstin Brismar och nio andra forskare hur näringsprocesserna fungerar och lotsar dig mellan de olika rönen.

Stress leder till sämre matvanor

Vilka utmaningar finns kring vår kost i dag?

– Det är många. Vi har för många åtaganden och hinner inte laga mat. Stressen gör att vi får sämre matvanor samtidigt som vi har väldigt stor tillgång till mat som dessutom ofta är ultraprocessad. Den ständiga uppkopplingen till mobilen gör att vi rör oss mindre och drygt 50 procent av befolkningen är överviktig och en av sex har en hälsofarlig övervikt, säger Kerstin Brismar.

– Det är en stor hälsoutmaning som är kopplad till våra stora folksjukdomar, till exempel diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. För mycket kalorier påverkar också risk för cancer och psykisk ohälsa.

Hur ska man äta då för att må bra?

– Jag brukar rekommendera medelhavskost med mer omättat fett än mättat. Frukt och bär och gärna starta en måltid med en sallad. Ett kapitel i boken handlar om tarmfloran som är väldigt hett och inne nu. Ju rikare tarmflora man har desto mer hälsosamt är det. Det får man genom att äta en varierad kost och speciellt med fiberrika grönsaker.

– Vi ska inte äta hela tiden och framför allt inte för sent på kvällen. Sömnen är också viktig, våra celler jobbar även när vi sover med att bryta ned sådant som är skadligt och bygga upp det som går. Om vi fastar i 12 timmar kommer cellerna vara piggare och lite föryngrade på morgonen.

Andra regler för vissa grupper

Ger du samma kostråd till alla personer?

– Ja, i alla fall till vuxna personer. Barn å sin sida behöver mer kalorier och mer på kvällen, särskilt om de har sportat. De kan behöva äta extra på kvällen, men inte för sent där heller.

– Om man är gammal och skör, eller har någon sjukdom som cancer eller hjärtsvikt till exempel, behöver man också äta annorlunda. Då gäller inte de här reglerna. Aptiten är sämre och då kan man behöva äta oftare, i mindre portioner och med mer protein. Och gärna något man gillar, som lite sött.

– Min man, som är 92 år, var väldigt sjuk för några år sedan och gick ned 15 kg i vikt. Det som gjorde att det vände var att jag såg till att han fick i sig mycket protein och allsidig kost många gånger om dagen. Nu är han pigg och går 10 000 steg om dagen.

Revansch för frukosten

Finns det några myter du vill slå hål på med den här boken?

– Ja, att frukosten inte är så viktig som man tidigare trott. Tvärtom så finns många studier som visar att frukost är jätteviktigt och det är kopplat till bättre insulinkänslighet resten av dagen.

– Om du hoppar över frukosten så tror hjärnan att du svälter och blir du okänslig för insulin. Blodsockret blir högre efter lunch och middag och du behöver mer insulin. Dessutom ökar det våra hungerhormoner på eftermiddagen och kvällen. Äter man för mycket kalorier för sent går man upp i vikt. Ingen människa har blivit överviktig av att äta frukost!

Hur ser du på den ökande användningen av viktminskningsläkemedel?

– Mina patienter som kommer till mig med högt blodtryck och fettlever behöver gå ner i vikt. Då ger jag kostråd och följer upp, men om de inta klarar att gå ned i vikt kan de få läkemedel av hälsoskäl.

Vikten inte det viktigaste

Finns det en risk att fokus på viktminskning bidrar till en smalhetshets?

– Det tycker jag är tråkigt i så fall. Jag behandlar inte vikten, utan ohälsan i sig. Det är människan, själen, som är viktigast, inte hur man ser ut. Samtidigt är den psykiska hälsan kopplad till hur vi äter. Alla mina patienter som ändrat sina värden mår mycket bättre psykiskt.

Enligt den senaste Eat-Lancet-rapporten bör vi inte äta mer än 15 gram rött kött om dagen, vilket motsvarar ungefär en köttbulle. Vad tycker du om det?

– Det tycker jag är lite tokigt, det är beräknat främst för att inte utmana klimatet. Vi behöver mer protein, framför allt när vi blir äldre. Men man kan välja proteinkällor som ägg, bönor, fisk och fågel, eller vilt kött som är bra både för hälsan och klimatet.