Hälften av alla patienter på sjukhus kan vara undernärda

Medan många friska i samhället kämpar med övervikt kan det vara tvärtom för den som är gammal och sjuk. Ny forskning visar att upp till hälften av alla patienter på sjukhus kan vara undernärda. Nästa vecka är det europeiska nutritionsveckan för att öka medvetenheten om risken för undernäring.

Aptiten lyser med sin frånvaro. Tvärtom så gör illamåendet att maten växer i munnen och åker ut. Eller så är det svårt att orka andas samtidigt som man tuggar och sväljer. Så känns det för många som är svårt sjuka i sjukdomar som cancer, kol och hjärtsvikt.

Nu visar en ny stor översiktsstudie att upp till hälften av inneliggande patienter på sjukhus eller andra vårdinrättningar är undernärda. Studien är en sammanställning av kunskapsläget i världen, publicerad i den topprankade medicinska tidskriften New England Journal.

Risk för undernäring hos äldre

Författarna är två tungviktare inom klinisk nutrition i Sverige. Det är Tommy Cederholm, professor emeritus på Uppsala universitet och Ingvar Bosaeus, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Alldeles för få patienter får diagnosen undernäring, vilket leder till att inte tillräckligt många behandlas. Det är ett problem i både sjukvård och äldreomsorg, inte bara i Sverige utan i hela världen, säger Tommy Cederholm.

Han understryker det som vi alla i grunden vet: att mat är så viktigt för att må bra. För den som är gammal och sjuk handlar det om att få energi och styrka för att orka själva livet, klara sin vardag, som att klä på sig, prata med barnbarnet i telefon eller själv kunna gå upp på toaletten.

Just nu pågår den europeiska nutritionsveckan Malnutrition awareness week för att sätta lampan på problemet, med aktiviteter och förebyggande arbete.

Saknas svensk täckande data

Det saknas nationellt täckande data för undernäring i Sverige. Men både sjukhus och kommunens äldreomsorg rapporterar till kvalitetsregistret Senior Alert. Deras statistik visar att av alla riskbedömningar som görs, så visar 60 procent att det är risk för att den äldre är undernärd.

När kroppen hamnar i svältläge startar en destruktiv ond cirkel hos sjuka, speciellt hos sköra äldre. Det handlar om mycket mer än att magra.

– Många sjukdomar ger ett inflammatoriskt tillstånd som leder till aptitförlust samt till nedbrytning av musklerna, vilket kallas katabolism. Sammantaget leder det till ofrivillig viktförlust och förlust av muskelmassa, förklarar Elisabet Rothenberg, dietist, professor vid Högskolan Kristianstad och ordförande i den svenska nutritionsorganisationen Swespen, Swedish society for clinical nutrition and metabolism.

Sjukdom anledning till undernäring

Sjukdom är den vanligaste anledningen till undernäring i rika länder. Ju högre upp i åldern desto vanligare, på grund av att sjukdomarna ökar med åren. Låggradig inflammation hör också till det naturliga åldrandet. Dessutom ger olika sjukdomstillstånd svårigheter att äta för att man inte kan röra sig eller svälja normalt som tidigare. Det kan bero på exempelvis stroke, Parkinson, synnedsättning eller kognitiv svikt.

Det är således inte den friska 70-åringen som tar långpromenader som riskerar undernäring.

Tommy Cederholm vill inte se några skämskuddar på sjukhus, huvudsaken är att personalen är medvetna och agerar. Han förordar att det görs riskbedömningar på alla, vilket också är utbrett. Sedan några år finns även ett efterlängtat verktyg för att ställa diagnosen undernäring. Det har slipats fram av en global expertgrupp, där han själv lett den europeiska delegationen. Verktyget heter Glim, Global leaderhip initiative on malnutrition och är hett just nu.

Hur verktyget fungerar att använda på sjukhusavdelningar för äldre har sjuksköterskan Frida Ostonen Peelen undersökt i en studie. Hon är nutritionsansvarig på geriatriken och biträdande omvårdnadschef på inom temat för inflammation och åldrande på Karolinska i Huddinge.

Återhämtning efter kirurgi

En som djupdykt inom det farliga katabola tillståndet är Olle Ljungqvist, idag professor emeritus i kirurgi vid Örebro universitet. Han lockade med sig kirurger runt om i världen i jätteprojektet Eras, Enhanced recovery after surgery, det vill säga förbättrad återhämtning efter operation. De nya rönen blev nästan som en revolution inom den kirurgiska vården för 15 år sedan, med färre komplikationer, kortare vårdtider och lägre dödlighet och utvecklas fortfarande.

Startskottet var att han ifrågasatte att alla patienter, ofta svårt sjuka, skulle vara fastande efter midnatt, vilket var de dåvarande anestesireglerna.

– Katabolt tillstånd försvagar patienten inför operationen. Kroppen bryter ned muskler, proteiner, börjar frisätta fett och energireserven glugoken. En massa stressförsvar i kroppen kopplas på, som att blodsockret blir högt. Personen tappar kraft, blir vingligare och det kan också påverka förmågan att andas, säger Olle Ljungqvist.

Expertgruppen utvecklade en kolhydratdryck patienterna drack två timmar innan operationen. Dessutom optimerades de före och efter kirurgin med näringsdryck.

De nyopererade patienterna, som exempelvis gjort en stor bukoperation på grund av cancer, mådde bättre snabbare, fick tillbaka energi, orkade äta och dricka, ställa sig upp, fick i gång tarmarna och kom hem fortare. Skillnaden i vårdtid kunde gå från veckor till dagar.

Arbeta utifrån evidens

Framgångssagan beror också på att en rad andra förbättringar som infördes utifrån vad forskning visat ge bäst resultat.

Olle Ljungqvist var en tid parhäst med nutritionssjuksköterskan Viktoria Wallin på Ersta sjukhus i Stockholm. Viktoria Wallin har själv ett passionerat intresse för mat, älskar att stå vid grytorna och värnar om att människor ska ges chansen till matnjutning i den mån de förmår ända tills slutet av livet.

För två år sedan doktorerade hon i ämnet måltider i palliativ vård. Patienter i livets slutskede kämpar med att äta.

– Mat hör då fortfarande ihop med hopp, kärlek och omsorg liksom under hela livet. Omsorgen är väldigt tydlig från anhöriga. Den svårt sjuka personen vill inte göra dem besvikna, utan försöker klara att äta lite för deras skull.

Att vilja och kunna äta är förknippat med hopp. Flera patienter i studierna sa att de ville bli tillfrågade om de ville ha mat. Att inte få frågan kunde tolkas som att hoppet var ute för dem.