Forskning gav nya matrutiner på äldreboendet – knäböj och smoothie på menyn

Ingen av de äldre på Vallgossen har problem med aptiten. Alla väljer sin egen rätt och maten lagas i huset. De följer ett aktuellt forskningskoncept som visar att det går att bibehålla kraften på ålderns höst.

I dag är det festdukat på Vallgossen, ett äldreboende på Stockholms sjukhem. En av de äldre fyller år. Det firas med Sverigeflagga och finservetter och gamla svensktopps-dängor i högtalaren. Doften av bullar i ugnen, inför eftermiddagens anhörigträff, kan öka aptiten.

Några av de äldre i matrummet behöver ordentligt sittstöd i en HD-rullstol. En undersköterska gör sig beredd att hjälpa de som har svårigheter att äta själva. Han rör ut lite förtjockningsmedel till drycken för att den ska bli lättare att svälja.

Trevliga samtal kan öka aptiten

Personalen sitter med till bords och småpratar. Det kallas pedagogisk måltid eller omsorgsmåltid och syftet är att bidra till trevliga samtal och gemenskap, både för de som är alerta och pratsamma och för de äldre som har lite svårare att hänga med.

Herta Tebano, pigg 90-plussare, sitter med sitt lilla gäng på bordets kortände på luncherna och middagarna och småpratar.

Nu är födelsedagen samtalsämnet och att ett år redan passerat igen. De skojar sedan om att Vårdfokus reportageteam borde ha kommit i fredags i stället, när det var drink.

Maken var italienare och lagade pasta

Herta Tebano kom till Sverige från Tyskland som 19-åring, och var i ett långt äktenskap gift med en italienare. Långt innan svenskarna upptäckte det italienska kökets läckerheter var hon och de två döttrarna bortskämda med att maken lagade goda pastarätter. Förr hade de gardinerna fördragna när han stod vid spisen, för att inte kvarterets andra män skulle se.

– Jag är förtjust i det italienska. Jag väljer spagetti här när många här väljer potatis. Men det behövs mer kryddsättning tycker jag, säger hon och sträcker sig efter saltkaret.

Sjuksköterskan Fercule Nimbona och undersköterskan och teamchefen Amal Osman arbetar sedan april med att införa nya rutiner utifrån nya forskningsrön.

Men Fercule Nimbona har alltid varit intresserad av mat i sitt vårdande. Det började för många år sedan när hon valde att skriva kandidatuppsats om nutrition och personer med demenssjukdom. Enheten på Vallgossen är inriktad på somatisk sjukdom, men om någon insjuknar i kognitiv svikt bor de kvar.

– Matlusten ökar ofta när en ny boende flyttar in och får sällskap vid måltiderna. Ätande är så mycket mer än själva maten, det är samvaro och gemenskap. Men är det någon som är svårt sjuk så är det svårare att locka fram aptit, säger Fercule Nimbona.

Lätt fysisk aktivitet kan öka styrkan och aptiten

I Sverige i dag har många äldre hunnit bli mycket försvagade, kroniskt sjuka även ensamma innan de får en plats på ett särskilt boende. Skörhet och sviktande minne kan prägla den sista tiden.

Men med vardaglig lättare fysisk aktivitet och mer näring i kosten kan de äldre få bättre livskvalitet både funktionellt och psykiskt. Det visar resultat från Open-studien och de nya rönen har nu införts på Vallgossen.

Under forskningsprojektets tre månader deltog äldre på 62 enheter på åtta äldreboenden i Stockholms län. De fick stöd och uppmuntran att ställa sig upp från sittande flera gånger i rad, vanligtvis från en stol, vid fyra tillfällen dagligen. De erbjöds också en protein- och energispäckad näringsdryck två gånger varje dag.

Inför studien screenades deltagarna och hälften bedömdes som sköra äldre, var tredje hade risk för undernäring och efter diagnos bekräftades att 17 procent var undernärda.

I intervjuer berättade deltagarna att de fann konceptet lätt att ta till sig, gav ökad självtillit och en ökad känsla av hopp. De gillade samarbetet med personalen och kände sig sedda.

Vikten ökade i deltagargruppen

Resultaten visade att 75 procent av de deltagare som hade hög följsamhet till konceptet antingen behöll sin kapacitet för uppresningar eller ökade den. Vikten ökade med två kg i interventionsgruppen, vilket var betydligt mer än i kontrollgruppen.

Anne-Marie Boström, ansvarig forskare på Karolinska institutet, poängterar att det är riktigt goda resultat för den äldre och sköra befolkningsgruppen, där förmågorna oftast sluttar allt brantare nedåt. Hon berättar att de äldres egen drivkraft är viktig.

– På en avdelning där vi gjorde studien deltog fyra damer som både peppade varandra och påminde personalen om att det var dags för näringsdryck. Om en var skruttig en dag så sa de andra ”jo, du orkar”. Det var härligt att höra, säger hon, när Vårdfokus når henne strax innan ett lunchseminarium på riksdagen om nollvision mot undernäring hos äldre.

Omräknat till alla 90 000 svenskar som bor på äldreboende så skulle det vara en möjlighet för cirka 15 procent att kunna behålla eller förbättra sin nutritionsstatus, uppresningsförmåga, självtillit och känsla av hopp.

Nu finns en handbok för särskilda boenden som vill komma i gång och Open-forskarna fortsätter utvärdera fler aspekter.

På Vallgossen sa personalen först till teamchefen Amal Osman och sjuksköterskan Fercule Nimbona ”ni är galna, vilka ska klara det här?”. Men nu har konceptet redan hunnit bli vardag. Vid elvasnåret samlas alla boende som vill och tränar utifrån egen förmåga, varav några gör uppresningar.

Personalen tar också chansen i när tillfällen kommer naturligt i omvårdnadsarbetet. En lätt knäböj upp och ner vid sängkanten uppmuntras till att bli flera. Likaså när någon släpper rullatorn och sätter sig till bords.

Smoothierecept från dietisten

– De får också hemlagad näringsdryck som är en smoothie med protein fyra gånger per dag. Vi har fått recept från dietisten, för våra boende är inte så förtjusta i de färdigköpta näringsdryckerna. Samtidigt ökar vi gärna energin i maten med en extra klick grädde, olja, smör eller ett extra ägg, säger Fercule Nimbona.  

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av Tidning för Vårdförbundet (@vardfokus)

Maten lagas i huset på Stockholms sjukhem och dietisten bedömer näringsinnehållet när menyn tas fram. Från den väljer de boende sina måltider för två veckor framåt.

– Jag äter för att få kraft, men också för att njuta, säger Herta Tebano och ler.

Och det är väl där bullarna och fredagsdrinken kommer in, oavsett ålder.