Så stärkte de hälsa och gemenskap i Malmöstadsdelen

Kvinnor med migrationsbakgrund formulerade tillsammans hur deras hälsa kunde bli bättre. Det ledde till hälsocirklar, mer gemenskap och mindre stress. I centrum fanns tvåspråkiga hälsofrämjare från samma stadsdel i Malmö.

Det svenska vårdsystemet kan vara svårt att förstå. Samtidigt kan behoven vara stora för kvinnor med migrationsbakgrund – de ojämlika hälsoklyftorna i samhället är kända.

Nu visar omvårdnadsforskaren Cecilia Lindsjö hur det genom att hitta nya vägar går att förbättra hälsan hos kvinnor i den gruppen.

Kvinnor med migrationsbakgrund

– Det är viktigt att nå fram, de har rätt till den vård de behöver. Det var ett spännande område att forska inom och få vara med när gemenskapen ökade och hälsoparametrar förbättrades.

Sjuksköterskan Cecilia Lindsjös avhandling ingår i ett forskningsprogram i stadsdelen Lindängen i Malmö. Hennes studier är så kallad deltagarbaserad aktionsforskning, som skiljer sig från traditionell forskning genom att resultaten testas direkt.

– Man forskar med, inte om, en grupp. Vi har jobbat i cykler: testat, utvärderat, justerat och byggt vidare, berättar hon.

Hälsofrämjare pratar arabiska

Hon inledde studierna med att träffa grupper med kvinnor i området, de flesta medelålders, med migrationsbakgrund från arabisktalande länder. I workshops beskrev de sina behov och hur de ville och skulle kunna främja sin hälsa.

Utifrån deras hälsoproblem formulerades berättelser som de diskuterade vidare. Det kunde röra exempelvis att någon levde med långvarig smärta och en annan led av psykisk ohälsa.

Vid alla träffar deltog hälsofrämjare. De var också kvinnor, tillika boende i området och tvåspråkiga på svenska och arabiska, och de blev länken mellan deltagarna, vården och forskarna.

Projekt i stadsdelen Lindängen i Malmö

– Hälsofrämjarna var helt avgörande. De skapade tillit, använde sitt nätverk i området för att inkludera deltagare och höll ihop grupperna. Flera hälsofrämjare har fått utbildning i deltagarbaserad forskning, får lön och har själva tagit stora steg framåt, säger Cecilia Lindsjö.

Studierna utgår från Lindängen och kvinnorna som ett community. Det engelska uttrycket kan beskriva ett område, men också en gemenskap eller ett intresse.

Utifrån kvinnornas behov, hälsoproblem och idéer genomfördes aktiviteter. En var en hälsocirkel med träffar varje vecka. Cirkeln leddes oftast av hälsofrämjaren som också kunde tolka.

– Vi bjöd in företrädare från vården, till exempel för att förklara systemet. Dialogen var viktigast, genom att tillsammans prata, öva och stötta varandra hjälptes deltagarna åt att ta till sig informationen.

Kamratstödet viktig del av forskningen

En sjukgymnast visade fysiska övningar, som hälsofrämjaren kunde inkludera i sina gympapass.

– Gemenskapen och kamratstödet blev en viktig del av forskningen. Vi behöver skapa hälsa tillsammans, inte ovanifrån.

Tillsammans med deltagarna skapades en utbildning med tio träffar om typ 2-diabetes. Där ledde en sjuksköterska och en dietist samtal och föreläste om livsstil och kost.

– Även enkla tips gör nytta. Sjuksköterskan visade hur en förpackning med en fullkornsprodukt är märkt. Sådant kan underlätta när man är ute och handlar.

Metoder för att minska stress

Sjuksköterskan lärde ut metoder för att minska stress, som att gå ut på promenad, lyssna på musik och att umgås.

En viktig slutsats i studierna var att det inte var medicinska skäl som motiverade deltagarna att delta utan det sociala. Hälsofrämjarens insatser var avgörande – samt även att ha en lättillgänglig mötesplats.

– Ett ställe att gå till, träffa andra och känna sig trygg. Det bidrar till att kunna återta sin identitet, bortom att vara ”migrant”.

En studierna i avhandlingen var kvantitativ. Där kunde forskarna se uppmätta hälsoförbättringar: minskat midjemått, förbättrad livskvalitet, sänkt stressnivå och något ökad hälsolitteracitet (förmåga att förstå och använda information om hälsa).

– Det mest upplyftande är att stressen minskade. Många lever med hög psykisk och ekonomisk stress efter migrationen. Att kunna påverka det känns hoppfullt.