Trendigt söka svar i tarmhälsan – men viktiga bitar saknas i pusslet

I jakten på ett långt och hälsosamt liv sätter många sitt hopp till tarmfloran. Tipsen trendar på Tiktok, men fortfarande finns stora kunskapsluckor. Vårdfokus har mött forskarna som är något på spåren.

I en källare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg finns en skatt. I frysboxar förvaras över 20 000 plaströr med mänsklig avföring. En guldgruva för forskarna på Bäckhed lab som undersöker tarmfloran för att försöka förstå hur den påverkar vår hälsa och risk att utveckla sjukdomar.

Föreståndare för labbet är Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin. Han är en av världens ledande forskare inom tarmflora, eller tarmmikrobiota, som han föredrar att kalla det ekosystem av triljoner mikroorganismer som lever i våra tarmar.

Tarmbakterier påverkar kropp och knopp

Intresset för tarmhälsa har exploderat i takt med att forskningen under de senaste tjugo åren allt tydligare kartlagt hur bakterier, virus och andra mikroorganismer i tarmen påverkar hela kroppen.

Studier visar att mikrobiota fungerar som ett avancerat signalsystem som påverkar immunförsvaret, ämnesomsättningen och vårt psykiska mående. Vetenskapliga genombrott trendar på sociala medier och en växande wellnessindustri lyfter probiotika som framtidens hälsolösningar.

Startade en egen forskningsgrupp

Fredrik Bäckheds resa genom tarmens inre liv startade redan för mer än tjugofem år sedan. Då, i slutet på 1990-talet, började han doktorera på Karolinska institutet och studerade bakterien E-coli. Bakterien ingår i normalfloran, men kan på andra ställen i kroppen orsaka infektion, till exempel i urinvägarna.

Sökandet efter ny kunskap drog den unga forskaren till USA där läkaren Jeffrey Gordon hade revolutionerat området med nya metoder för molekylära analyser. På Gordon Lab i Chicago kom Bäckheds forskning att handla om hur tarmmikrobiota kan påverka kroppssammansättningen, bland annat fettvävnaden.

Ökad kunskap kring livvstilssjukdomar

I studier på möss kunde de se att en mus med en normal mikrobiota skilde sig ganska mycket från en mus som saknade bakterier i tarmen. Slutsatsen blev då att tarmfloran påverkar kroppssammansättningen.

– Vi testade att tillföra en västerländsk diet med mycket fett och socker och såg att mössen som var koloniserade med bakterier inte utvecklade fett. Helt plötsligt förstod vi att det finns bakterier som inte bara påverkar hur vi mår och om vi blir sjuka, utan också våra livsstilssjukdomar, säger Fredrik Bäckhed.

Tillbaka i Sverige startade Fredrik Bäckhed en egen forskargrupp som i år firar 20 år. På labbet har han fortsatt att undersöka hur tarmmikrobiotan påverkar vår hälsa och dess koppling till diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

Här tror jag att sjuksköterskor kommer få en viktig roll i framtiden för att kunna ge specifika råd kring kost och levnadsvanor.

Referensvärden viktig nyckel

Med prover från friska personer och från personer med förstadium till diabetes och personer med diabetes typ 2 försöker forskarna ta reda på om det är tarmbakterierna som bidrar till att vissa personer får diabetes.

– Det går inte att säga att tarmmikrobiotan orsakar sjukdomen, det blir lite för banalt. Vår arbetshypotes är snarare att hos vissa personer som lever med diabetes kan tarmmikrobiotan bidra till sjukdomsutvecklingen genom att producera olika metaboliter i blodet, som i sin tur kan påverka sjukdom, säger Fredrik Bäckhed.

En utmaning för forskarna är att det saknas referensvärden.

– Vi behöver veta vad som är normalt för att kunna se om något är avvikande. Men det finns inga referensvärden. Nu har vi precis fått etiskt godkännande för att etablera referensvärden för mikrobiella metaboliter. Det är kanske inte så sexig forskning, men väldigt viktig.

Med hjälp av referensvärden tror Fredrik Bäckhed att det kommer att bli lättare att upptäcka personer som riskerar utveckla diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar och därmed kunna förebygga sjukdom i tid.

I Fredrik Bäckheds forskargrupp undersöker man även hur olika tarmbakterier reagerar på olika sorters kost. Att det finns ett nära samband mellan vad vi äter och sammansättningen av bakterier i tarmen är väl känt.

Göteborg centrum för forskning på tarmslemhinnan

Fibrer och tarmflora ingår också i läkaren Karolina Sjöberg Jabbars forskningsfält, fast ur ett annat perspektiv. Alldeles invid Sahlgrenska universitetssjukhuset, på institutionen för medicin vid Göteborgs universitet, försöker hon klura ut hur det kommer sig att fibrer har en skyddande effekt vid hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

Hennes teori är att bakterierna börjar bryta ner det skyddande lager av slem, muscus, som täcker våra tarmar när de inte har tillgång till fibrer.

Risken är då att möten mellan bakterier i tarmen och immunceller kan gå fel och att det kan uppstå en inflammation som påverkar kärlen negativt.

– Tarmslemhinnans yta består av ett enda lager celler, vilket gör den sårbar. Slemmet utgör en extra barriär mot angrepp från olika mikroorganismer.

Göteborg är centrum för forskning på tarmslemhinnan och inte minst tarmbarriären. Karolina Sjöberg Jabbars grupp är en av flera som fokuserar på området ut olika synvinklar.

”Lika outforskat som djuphavet”

Men det är ett krävande område att studera. Varje dag produceras upp till tio liter slem i tarmen. Slemmet i tarmen är genomskinligt och går inte att isolera i avföringsprover.

Enda sättet att få tag på material att analysera är i samband med koloskopiundersökning och då gäller det att vara snabb eftersom slemmet nästan omedelbart torkar utanför kroppen.

– Utmaningarna med materialet är anledningen till att det saknas kunskap inom området. Det är lika outforskat som djuphavet, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

Målet är att hitta behandlingar som riktar in sig direkt på tarmslemhinnan, men än så länge bygger hennes teorier främst på experimentella, snarare än kliniska studier. Det behövs också mer data om vilka fibrer som påverkar tarmmikrobiotan bäst.

– Vi behöver även ta hänsyn till själva mikrobiotan hos den enskilda personen. Det finns stora individuella skillnader både på befolkningsnivå och geografiskt. Det finns ingen ”one size fits all”. Här tror jag att sjuksköterskor kommer att få en viktig roll i framtiden för att kunna ge specifika råd kring kost och levnadsvanor till olika personer, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

Kan påverka hjärnans hälsa

Ett forskningsområde som växt sig allt starkare sista tiden är den så kallade tarm–hjärna-axeln.

– Jag brukar likna det vid en telefonsladd som går via vagusnerven upp till hjärnan och tillbaka, säger Julia Rode, som är biträdande universitetslektor i fysiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Hennes forskning handlar om hur kostförändringar, som tillskott med probiotika till exempel, påverkar hjärnhälsan. I en studie fick en grupp äta probiotika och en grupp placebo. Deltagarna fyllde sedan i formulär innan, under och efter studieperioden med fokus på mående, beteende och kognition.

– Det är såklart väldigt subjektivt hur man mår, det kan ju påverkas av om man har sovit dåligt en natt till exempel. Men vi gjorde också en funktionell MR-undersökning av hjärnan för en mer objektiv analys, säger Julia Rode.

Resultatet, som ännu inte har publicerats, visar att hos de som fått verksam probiotika finns en annan aktivitet i hjärnan. Enligt Julia Rode skulle det kunna tolkas som att även friska personer stärker sin motståndskraft mot utmanande situationer i livet.

– Nästa gång du möter stress, till exempel i samband med en tentaperiod på universitetet, kanske du är mer förberedd om du har ätit en hälsosam kost, säger Julia Rode

Stort sug efter resultat

Precis som för Fredrik Bäckhed och Karolina Sjöberg Jabbar har Julia Rode en hel del arbete kvar innan resultaten kan användas kliniskt. Även hon behöver referensvärden för att kunna säga vad som är inom normalvariationen och ytterligare kunskap om vilken probiotika som är bäst för enskilda personer. Men att det finns ett sug efter deras utfall märks tydligt.

– Våra studiedeltagare vill gärna ha sina resultat och frågar hur de ska äta för att få en bra tarmhälsa. Folk vill ha individanpassade råd och det motiverar oss att fortsätta vår forskning, säger Julia Rode.

I dag klappar Fredrik Bäckhed sig lite ödmjukt på axeln när han berättar att hans första fynd från studierna i USA nog var en bidragande orsak till att forskning om tarmfloran skjutit i höjden. Samtidigt är han kluven till att det blivit en trend.

– Visst är intresset befogat eftersom du har fler bakterier i kroppen än du har celler och det är självklart att man vill förstå hur det fungerar. Men frågan är hur mycket vi kan använda det för att förbättra vår hälsa och lösa allt från diabetes till depression. Kunskap och förståelse är absolut värt en hajp, men att sälja in för stora förhoppningar för tidigt tror jag kan skada förtroendet för forskningen hos allmänheten, säger Fredrik Bäckhed.