Allt vanligare att könsstympning utförs av legitimerad vårdpersonal
Samtidigt som kvinnlig könsstympning förbjuds i allt fler länder i världen ökar antalet läkare, barnmorskor och sjuksköterskor som utför ingreppet.
– Hälsopersonalen delar ofta samma föreställningar som omgivningen, de är en del av den kultur som anser kvinnlig könsstympning nödvändig. Då resonerar de: ”Om någon annan gör det kan flickan eller kvinnan råka värre ut ”, säger Elise Johansen, på Världshälsoorganisationens, WHO:s, avdelning för reproduktiv hälsa och forskning.
Det var hon som tog fram underlaget och rapporterade inför beslutet om att öka tempot i arbetet med att utrota sedvänjan med kvinnlig könsstympning som Världshälsoorganisationens 190 medlemsländer enades om i slutet av maj.
Populär tjänst som ger pengar
Elise Johansen hänvisar till rapporter från Kenya, Indonesien, Sudan och Egypten. I den från Kenya skriver författarna bland annat att allt fler, främst sjuksköterskor och sjukvårdare, utför könsstympningen på allmänna och privata klinker i flickornas hem eller i byarna. Det har blivit en populär tjänst som ger pengar, är socialt accepterad och efterfrågad eftersom kunderna ser ett medicinskt ingrepp som säkrare och mer hygieniskt. Då rapporten skrevs 2004 hade könsstympning nyligen kriminaliserats och författarna skrev att verksamheten tycktes ha gått under jorden.
– I Sudan och Indonesien är merparten av dem som utför könsstympningen antingen traditionella jordemödrar, så kallade traditional birth attendants, TBAs, eller utbildade barnmorskor. De lever ju i samma kultur och ofta är det byn som skickar TBAn till barnmorskeutbildning, säger Elise Johansen.
”Medicinskt nödvändiga” undantag
Men från flera länder har hon fått rapporter om att även läkare utför ingreppen. Till exempel Egypten där tre fjärdedelar av all könsstympning görs av medicinskt utbildad personal och resten av TBAs. Någon vecka efter det att WHOs 190 medlemsländer tog sitt beslut i Genève förbjöd Egypten kvinnlig könsstympning, med undantag för de ”medicinskt nödvändiga”.
– Den nya lagen erbjuder ett kryphål. ”Medicinskt nödvändiga” skulle till exempel kunna vara barn som föds tvåkönade, det vill säga ett barn på en miljon födda. Men jag vet att det finns de som räknar en klitoris över fyra centimeter dit, säger Elise Johansen.
Hon berättar om en klinik där gränsen för ett ingrepp från början var en klitoris på fyra centimeter, men där den sedan sjönk successivt, först till tre, sedan till två centimeter.
Hälsopersonalen behöver mer kunskap
– Vi måste arbeta mycket mer mot medikaliseringen och åstadkomma en attitydförändring hos hälsopersonalen genom en djupare kunskapsförmedling om hälsokonsekvenser, konstaterar Elise Johansen.
Mellan 100 och 140 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen lever som könsstympade. De måste öppnas i samband med barnafödande för att i de allra flesta fallen återigen sys ihop efter förlossningen.
Enligt WHO är kvinnlig könsstympning en kränkning av de mänskliga rättigheterna.