NÅGRA MIL TILL HÖGRE LÖN

Förra året fick fler än någonsin norsk legitimation och i Värmland märks redan en brist på specialistutbildade. Lönelyftet blir rejält för dem som väljer att åka över gränsen för att jobba.

I Värmland är det påtagligt att många sjuksköterskor väljer att arbeta i Norge. Bättre lön och kortare arbetstid lockar.

– På en halvtidstjänst i Norge får du nästan ut som en heltid hemma i Sverige, berättar Eva Strandh, ordförande för Vårdförbundets avdelning i Värmland.

På bara några år har över 4 000 skaffat sig legitimation också i Norge.

Eva Strandh tycker att det är ett bra sätt att få mer i lönekuvertet att jobba på andra sidan gränsen. Även relativt nyutbildade får snabbt arbete.

– Men vi borde fundera på vad det innebär att många företagsamma drar i väg, säger hon.

Efter den förra strejken var det många som ansökte om och fick norsk legitimation. Även efter den här strejken kan det bli ett alternativ för att få upp lönen. Där Stockholm leder lönetabellen för sjuksköterskor, hamnar Värmland ohjälpligt i botten. Sjukhusens avdelningar nära norska gränsen har ibland problem med att hitta personal.

– Arbetsgivarna börjar få svårt att rekrytera specialistutbildade sjuksköterskor till operation, röntgen och anestesi. Kanske de har valt att jobba i Norge i stället. Det kan bli ett bekymmer för vården och medborgarna, säger Eva Strandh.

Gunnar Blomquist är personalchef vid Värmlands läns landsting. Han säger att man under några år har brottats med att sjuksköterskor i Värmland väljer att jobba i Norge i stället.

– Generellt sett fattas det inte sjuksköterskor på de värmländska sjukhusen, men däremot inom vissa specialiteter. Vilka områden det handlar om varierar över tid. Det är naturligtvis ett bekymmer för vården, och vi försöker stimulera till vidareutbildning. Inom psykiatrin, där vi just nu ser en brist, erbjuder vi exempelvis en del av lönen för vidareutbildning. Det utgår också ett stimulansbidrag, där den som läser vidare kan närvara på föreläsningar vid sex tillfällen. På så sätt går det att kombinera jobb och studier.

Något som kan ställa till problem är om smitta och bakteriekulturer inte kontrolleras som det ska när personal byter arbetsplats över landsgränserna .

– Alla nordiska länder har rutiner om att odla mrsa-prover för den som har jobbat utomlands, säger hygiensjuksköterskan Kerstin Mannerquist vid Smittskyddsinstitutet.

– Svagheterna är naturligtvis om proverna inte blir rätt tagna eller om inte alla gör det. Provet bekostas dessutom ibland av individen själv, vilket kanske inte direkt inspirerar. Men vad vi vet funkar det bra även om det naturligtvis är tröttsamt för den enskilde att det ska odlas varje gång.

Reglerna är strängare i Norge än i Sverige; även den som bär på mrsa i näsan blir avstängd.

–  Men det handlar inte om många fall. Däremot blir vissa lite oroliga och hör av sig hit.

I Sverige omfattar smittskyddslagen anmälningsplikt för mrsa, vilket även kan bli fallet i Norge och Danmark.

 

 

Mrsa-test för vårdpersonal

  • I Sverige finns rutiner för mrsa-test vid jobb utomlands, men landstingen kan ha olika regler så man måste kolla med sin egen arbetsgivare vad som gäller. I Sverige, Danmark och Finland stängs den som har testats positiv för mrsa inte alltid av från arbetet, medan reglerna i Norge är strängare.
    I Norge krävs även ett tuberkulostest som inte är äldre än tre månader.
    Det finns inga allmänna krav på det i Sverige, förutom för laboratoriepersonal som jobbar med tbc.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida