Svenska EU-politiker splittrade om kompetenskraven för sjuksköterskor

Svenska EU-politiker splittrade om kompetenskraven för sjuksköterskor
Senare i vår ska EU-parlamentet fatta beslut om förändringar i det så kallade yrkeskvalifitkationsdirektivet. Arkivbild: Colourbox

Ska det krävas tio eller tolv års grundutbildning för sjuksköterskor inom EU? På onsdag röstar EU-parlamentets inre marknadsutskott i frågan. Vårdfokus har frågat svenska EU-politiker hur de ställer sig — och fått olika svar.

21 januari 2013

Två svenska EU-politiker säger att de står bakom kravet på tolv skolår, medan två andra EU-politiker kan tänka sig att rösta för ett kompromissförslag där tio eller tolv år är valfritt.

Under lång tid har Vårdförbundet genom den europeiska sjuksköterskeorganisationen EFN drivit frågan om att sjuksköterskeutbildningen ska vara en akademisk utbildning som kräver tolv års grundläggande skolutbildning.

Kompromissförslag med två nivåer

Tyskland är den största motståndaren till det kravet, men har även fått med sig Nederländerna, Cypern, Malta och Luxemburg på att det ska räcka med tio skolår innan sjuksköterskeutbildningen.

Nyligen föreslog Cypern en kompromiss som innebär att det skulle bli möjligt med två olika nivåer, både tio och tolv år. Vårdförbundet har tagit kraftfullt avstånd från kompromissförslaget och uppmanat de svenska EU-politikerna att inte vika sig i frågan.

Inre marknadsutskottets omröstning nu på onsdag anses mycket viktig, eftersom det utskottet ”äger” frågan om hur det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet ska moderniseras. Förmodligen kommer sedan EU-parlamentet att gå på samma linje.

Vad tycker EU-politikerna?

Vårdfokus har frågat de fyra svenska EU-politiker som sitter i utskottet hur de kommer att rösta.

Anna Hedh (S) vill inte stödja Cyperns kompromissförslag utan anser att det ska finnas ett enhetligt krav på minst tolv skolår inom hela EU. ”Vi socialdemokrater kan inte stå bakom ett förslag som skulle äventyra såväl patientsäkerhet som vårt rykte att vara ett föregångsland vad gäller hälso- och sjukvård”, säger hon.

Olle Schmidt (FP) säger att han gärna hade sett att man kunde enas om en nivå, men att kompromissen om två olika utbildningsnivåer är acceptabel. ”Sverige kan behålla sina regler och Tyskland sina”.

Christian Engström (Piratpartiet) har ingen egen uppfattning i frågan och säger att han kommer att rösta som den gröna gruppen. Han hänvisar till Heide Rühle från Tyskland som bevakar frågan för den gröna gruppen. Hon svarar att problemet är att förslaget inkräktar på medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem. Heidi Rühle anser därför att det är bra med två olika nivåer så att varje land kan behålla sitt eget system.

Anna-Maria Corazza Bildt (M) har inte svarat.

Mikael Gustafsson (V) har tidigare suttit i inre marknadsutskottet och dessutom bevakat frågan för vänstergruppen i EU-parlamentet. Även om han alltså inte själv får rösta i frågan på onsdag säger han att han tycker att kompromissförslaget är dåligt och att han arbetar aktivt för att förslaget om tolv års grundutbildning ska drivas igenom. ”Sjuksköterskeyrket måste fortsätta att utvecklas vetenskapligt och akademiskt”, säger han.

Att de svenska EU-politikerna är splittrade ger en fingervisning om att de politiska grupperingarna inom EU kommer att rösta på olika sätt i den här frågan.

Detta är direktiv 36

  • Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer ska underlätta för dem som har ett reglerat yrke i sitt hemland att utöva det i ett annat EU-land.
    Barnmorskor och sjukskö­terskor är två av de sju legiti­merade yrken som ger automatiskt godkännande i alla EU-länder.
    Minimikravet är för närvarande tio års grundläggande skolgång och därefter tre års yrkesutbildning. Sverige driver på för tolv års grundutbildning.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida