”Vilken kemikalie som helst kan användas vid terrordåd”
Med perfekt tajming går den svenska läkaren upp på scenen för att berätta om sin tid som inspektör, utsänd genom ett FN-organ för att granska om kemiska vapen använts i Syrien. Samtidigt rapporterade nyhetsbyråerna att FN slagit fast att den syriska regimen använt saringas.
Vård vid terror är ett dominerande tema under den pågående intensiv- och anestesikongressen i Malmö. Överläkaren Nina Sjöblom Widfeldt är här för att berätta om den lördagen FN ringde upp och frågade om hon kunde tänka sig att åka som inspektör till Syrien för att kontrollera om någon sida använde kemiska, otillåtna vapen i kriget.
– Ja, vad tänker man när man får ett erbjudande att åka ned och kontrollera om kriget går rätt till därnere. Då kommer många tankar, men min första var att jag måste kolla med chefen om jag kunde vara ledig.
Tränades hösten 2015
Ett välbekant mummel går genom publiken. Det är svårt att få ledigt i vårdsverige, ibland oavsett orsak.
Det var våren 2015 Nina Sjöblom Widfeldt först tränades för att åka till en krigszon, som en av två svenska läkare genom FN-organisationen OPCW. Hon ingår i Socialstyrelsens expertgrupp för händelser med kemikalier.
– Unga killar från nederländska militären körde rätt tufft med oss. Den största rädslan när man åker ner är faktiskt inte att träffas av bomber eller bli skjuten, utan att bli kidnappad.
Båda sidor skyldiga
Det fanns flera rapporter från den syriska regimen att motståndargrupper som IS använt kemiska vapen i form av gas.
– Men bara för att den ena sidan säger att den andra är skyldig behöver det inte vara så. Vår slutsats var att båda sidorna använt kemiska vapen, vilket FN:s säkerhetsråd gick ut med i december 2015.
Vägen dit var lång. Det krävs för det första att blodprover finns från offer. Men i krigstider går det att ta blodprover på till exempel fångar och presentera det som prover från egna offer. Därför gjordes filmade intervjuer med drabbade och ögonvittnen, samt DNA-tester på personer och prov.
Saringasattacken i april
Det var 2015. Men ämnet är fortfarande skrämmande aktuellt. Just när Nina Sjöblom Widfeldt skulle kliva upp på scenen härom dagen hade de första nyhetsbyråerna börjat publicera uppgiften om att FN nu slagit fast att det var den syriska regimen som låg bakom saringasattacken mot Khan Sheikhun i april. Där dog minst 87 personer, varav 31 barn.
Temat på kongressen är vård vid terrordåd. Kemikalier och gas är ett av de hot som experten från Parisattackerna, professor Pierre Carli, lyfter upp på agendan. Nina Sjöblom Widfeldts berättar om vad vårdpersonal behöver veta.
Vården inte i fas än
– Vi ligger inte i fas än i vården, det behövs mer utbildning. Men det ska finnas gasmasker i ambulanser och på sjukhus. Det är viktigt att först ta ansvar för personalens och sjukhusets egen säkerhet. Men sedan ska vi vårda utifrån ABC som vanligt. Luftvägen först, sedan andning och cirkulation, säger hon.
Hon menar att det går att göra vapen eller åtminstone kunna skada med nästan alla kemikalier.
– Vi kommer inte alltid veta vilken gas eller kemikalie som använts. Dessutom är det få som har antidot.
Irriterade luftvägar
Om patientens övre luftvägar är irriterade rör det sig sannolikt om en vattenlöslig gas som exempelvis ammoniak. Senapsgas orsakar blåsbildning och hudskador. Nervgaser som sarin och tabur syns på pupiller, neurologiska symtom och muskelryckningar.
– Genom symtomen kan vi gissa oss fram till vilket substans patienten drabbats av. Men vi måste ändå prioritera de vitala funktionerna för stunden. Utan vitala funktioner, som fri luftväg och andning, har inte heller eventuella antidoter en funktion.
För ambulanspersonal på plats där patienten misstänkts ha utsatts för giftig gas gäller att få in frisk luft, eller få ut patienten utomhus.
– Men den egna säkerheten måste gå först i sådana situationer. Lastbilen vid dådet på Drottninggatan var som tur är lastad med öl. Lasten skulle kunna ha varit farligare, säger hon.