Träning behövs för att klara terrorattacker
Chefen för ambulanssjukvården i Paris är i Sverige för att berätta om erfarenheter vid terrorattacker. Han menar att ambulanspersonalen inte enbart kan arbeta i säker zon, för ingen vet var det är säkert. Ledande svenska ambulanssjuksköterskor vill att frågan utreds.
Som Vårdfokus rapporterat är vård vid terrordåd ett tema på den pågående kongressen för intensiv och anestesivård i Malmö. Sjukvårdsledare från terrordåden i Paris och Bryssel är här för att sprida sina lärdomar från multiattackerna 2015 och 2016.
I Paris körde alla tillgängliga ambulanser skytteltrafik mellan sjukhusen och de många platser där skjutningar, explosioner och gisslantagande pågick.
Skyddar de skadade
Hundratals skadade och döende fanns i områdena och tusentals chockade rörde sig där. Ambulanssjukvårdens chef, professor Pierre Carli, visar en bild inifrån en restaurang vid konserthallen Bataclan där det ligger omkring 10 vitklädda ambulanspersonal på golvet.
– Ni kan inte ens se de skadade för sjukvårdarna ligger ovanpå dem och skyddar dem. Det var inte meningen att det skulle bli så. Sjukvårdarna trodde att de kunde gå in, men attacken visade sig pågå fortfarande.
Säkra zoner fungerar inte
I Sverige, liksom i Frankrike, ska ambulanspersonal stanna vid brytpunkten, vid den säkra, kalla zonen, inte gå in i den varma zonen där offer ligger skadade förrän den är säkrad. I den heta zonen rör sig fortfarande terroristerna.
I Frankrike skulle hundratals skadade och chockade människor då fått vänta på sjukvård. Veckorna efter dåden sökte 5 000 personer krisstöd. Pierre Carlis erfarenheter efter multiattackerna i Paris är att det inte fungerar att sjukvårdspersonalen bara arbetar i den kalla zonen vid terrordåd.
– Jo, det är likadant i Frankrike, egentligen. Men det fungerar inte alls vid terrorattacker. Det är kaos och ingen som vet när det är säkert. Skjutningar och explosioner kan pågå och de skadade kan inte bara ligga där och förblöda. Numera tränas ambulanspersonalen för att även kunna arbeta där det finns risker, fast i skydd av polisen.
Utbildning och träning
Så är det även i Norge och Finland. En möjlighet ledande ambulanssjuksköterskor ser skulle behövas i Sverige också.
– Vi har haft två terrordåd i Stockholms city redan. På Drottninggatan var ambulanserna på plats direkt och vården blev så bra delvis för att de tummade på reglerna. Men vi behöver få utbildning, och få träna tillsammans med polis och räddningsstjänst, säger Janne Kautto, kommunikatör för riksföreningen för ambulanssjuksköterskor.
Vårdfokus har tidigare rapporterat om frågan. Men enligt Janne Kautto är den lagd på is och han saknar initiativ från beslutsfattare. Han är även medveten om att ambulanssjuksköterskorna har delade åsikter i frågan, vissa kan inte tänka sig att utsätta sig för större risk än det redan är idag.
Frågan behöver utredas
Men han får medhåll från Eva Styrwoldt som engagerat sig mycket i frågan. Hon är ambulanssjuksköterska och var tidigare ansvarig för specialistsjuksköterskeutbildningen inom ambulanssjukvård på Sophiahemmets högskola i Stockholm.
– Det finns ett stort behov av utbildning, träning och riktlinjer för att kunna arbeta i den varma zonen. Frågan behöver utredas och det är lämpligt att det görs av det nationella katastrofmedicinska centret i Linköping. Det som är avgörande vid skjutningar eller knivvåld är hur snabbt någon kan stoppa blödningen och ta patienten till sjukhus.