Här syr de sår på akuten: ”Erfarna sjuksköterskor behöver utveckling”

En grupp sjuksköterskor på Norrlands universitetssjukhus har specialutbildats. Nu syr de sår på akutmottagningen. ”Dels är det roligt med utveckling och dels förbättrar det flödet för patienterna”, säger Jens Holmström, som är en av dem.
Patienter med sår fick vänta länge på akuten för att andra sjukdomar och skador behövde prioriteras högre. Ibland kunde väntetiden bli upp till sex timmar. Det hoppas sjuksköterskan Jens Holmström på akutmottagningen på Norrlands universitetssjukhus ska bli bättre efter den nya satsningen på att lära upp sjuksköterskor att sy sår.
– När vi började visste jag också att det fanns ett behov hos sjuksköterskor som arbetat på akuten i några år att utvecklas, säger Jens Holmström, som också är utbildningsansvarig.
Sex sjuksköterskor har utbildats för att kunna sy sår. Halvdagsutbildningen ges av två akutläkare och innehåller teori, tips och trix, samt övning på attrapper. Därefter syr sjuksköterskorna sår under överinseende av akutläkare. AT-läkare som behöver öva har förtur att sy.
Jens Holmström dukar upp ett sutur-set på en omläggningsvagn. Det består av tråd och nål, tussar och ett sterilt underlägg. Just i dag sitter ingen patient med sår i väntrummet. Därför har han hämtat en attrapp för att visa tekniken.
På riktiga patienter börjar han med att ge lokalbedövning och skölja såret rent med koksaltlösning. Det går att spola inuti såret också genom att sätta en liten slang på en pvk.
Låser vant nålföraren för att sy såret
Han låser vant nålföraren om den böjda nålen, börjar sy och snurrar tråden på sedvanligt medicinskt sätt.
– Man syr symmetriskt. Jag placerar stygnen med samma avstånd till varandra och lika långt ifrån såröppningen på båda sidor.
Det är tydligt i riktlinjerna vilka typer av sår sjuksköterskorna ska lämna till läkarna. Det gäller exempelvis alla sår på barn, djupa eller mycket smutsiga sår.

Jens Holmström är själv en av trotjänarna på akutmottagningen, nu på sitt tionde år här som sjuksköterska.
Idén fick han först under en sommar när han arbetade på en akutmottagning i Göteborg.
– De hade infört behandlingssjuksköterskor som fått utbildning och delegering för att göra mer avancerade uppgifter. Jag blev peppad. Dels är det roligt med utveckling och dels förbättrar det flödet för patienterna, säger han.
Väl hemma i Umeå startade kliniken redan för några år sedan med att specialutbilda sjuksköterskor att kunna skicka röntgenremisser.
I höstas tog de nästa steg, att sjuksköterskor började sy sår, vilket traditionellt gjorts endast av läkare. Den första möjligheten till utbildning har sex sjuksköterskor gått. Många fler sökte.
– Det var populärt. När man arbetat i 4-5 år behöver man lära sig nya saker. Utvecklingsmöjligheter är också ett sätt att hålla kvar duktiga, erfarna sjuksköterskor på akutmottagningen.
– Just nu var det ett bra läge med en stabil sjuksköterskegrupp. Tidigare hade vi inte samma möjlighet. Sjuksköterskorna som gått kursen är jättenöjda och tycker det är roligare att gå till jobbet.
Han förankrade idén hos chefer och två akutläkare. Läkarna satte ihop riktlinjer och utbildningen, följt av ett praktiskt prov. Därefter ingår att sjuksköterskorna ska sy runt sex patienters sår under översyn av en läkare. Därefter kan de arbeta självständigt.
– Allra bäst avlastar vi på sena kvällar och nätter. Dagtid ska patienterna som skadat sig och fått ett sår få hjälp på vårdcentralen. Men ibland får de inte tid där och kommer hit ändå.
Ska minska väntetiden för patienterna
De flesta sår behöver sys inom åtta timmar efter skadan, ansiktet inom sex timmar.
Jens Holmström tror att de minskar väntetiden för patienterna. Han berättar om en äldre man som ramlat i trädgården och kom till akuten en fredagskväll. Mannen hade ont i benet och ett sår som behövde sys. Sjuksköterskorna och läkarna på akuten var pressade. Men Jens Holmström bemannade triage-stationen och där var det lugnt.
– Mannens skada var inte prioriterad och han hade fått vänta i flera timmar. I stället kunde jag både skriva en remiss till röntgen och sy hans sår. Det är ett bra exempel när jag fick chansen att använda båda delegeringarna.
Mannen kunde åka hem efter en dryg timme.
– Vi har inte gjort någon mätning. Men min bedömning är att satsningen kommer att ge kortare väntetider för sårpatienter. Samt en höjning av klinikens kompetensnivå.
Blodkärl och nerver
Förutom själva såret bedöms också om någon mer vävnad är skadad, som kärl och nerver. Röntgen, gips och antibiotika kan behövas.
Patienter med sår har ofta skadat sig när de ramlat, skurit sig i köket eller på verktyg. Det kan också röra sig om våld eller en självskada. Sjuksköterskorna frågar noga hur sårskadan uppkommit.
– Patienter med självskadebeteende behöver träffa personal från psykiatrin. Det är därför extra bra om vi kan hjälpa dem snabbare vidare genom att sy såren. Det gagnar inte deras mående att bli sittande och vänta här på akuten.
Förutom att kunna skicka röntgenremisser och sy sår har akutmottagningens sjuksköterskor också börjat ta artärgaser, efter utbildning och delegering.