»Lidandet berör ens hjärta«
- Att möta kvinnor som lider i tysthet, kanske övergivna av sin partner eller med ett havererat förhållande bakom sig gör att man brinner för att hjälpa, säger barnmorskan Carin Boij.
Arbetet med att minska antalet sfinkterrupturer i Jönköping började med Carin Boijs intervjuer till en kandidatuppsats.
– När vi såg att 50 kvinnor om året drabbades hos oss beslutade vi att göra något, berättar vårdenhetschefen Gunilla Sjöberg.
En speciell »sfinktergrupp« bildades och Gunilla Sjöberg, överläkare Ann-Marie Lindström och två barnmorskor for till Åbo på studiebesök. Då, 1999, fick fyra procent av alla kvinnor som förlöstes vaginalt på Ryhov någon form av sfinkterruptur (bristning i ändtarmsmusklerna) medan siffrorna i Finland alltid har legat under en procent.
Numera arbetar barnmorskorna i par där de utöver »sina egna« mammor också involveras i kollegans. Det gör att de lätt kan hjälpas åt utan akut överrapportering; lösa av varandra eller ta över en patient om det skulle behövas.
– Idealet är ett team med en nyutbildad och en erfaren. Då lär de äldre sig nya metoder och för samtidigt sin erfarenhet och »hantverket« vidare till de yngre, säger Carin Boij.
Sfinktergruppen såg snabbt samband både mellan klipp och bristningar och mellan sugklocka och bristningar. Risken för en sfinkterskada var ungefär tre gånger större vid en instrumentell förlossning än under en normalförlossning.
– Därför tog vi in färre klipp och sugklockor i målsättningen. Siffrorna har sjunkit successivt och våra nya mål är under 1,5 procent sfinkterskador, klipp färre än 4,5 och högst 6 procent instrumentella förlossningar, säger överläkare Roland Boij.
Ann-Marie Lindström påpekar att klipp i mellangården egentligen bara är motiverat vid hotande fosterasfyxi.
Gunilla Sjöberg berättar att antalet rupturer låg på 1,8 procent vid den senaste mätningen.
– Vi dokumenterar alla rupturer, instrumentella förlossningar och klipp, för statistik och redovisar antalet var fjortonde dag. Också orsak eller trolig orsak dokumenteras liksom på vilken indikation ett klipp har gjorts.
De kvinnor som drabbas av bristningar får komma på återbesök hos en av tre specialutbildade läkare efter sex månader. Först då går det att avgöra hur omfattande den kvarvarande skadan är.
– De får en rad konkreta frågor om läckage av gaser och avföring, om smärtor och samliv. Vi har också tagit fram en broschyr till partnern. Det här angår ju båda två, men ofta skäms kvinnan och har svårt att ta upp det med sin man, säger Roland Boij.
– Vi har pratat mycket om kvinnornas lidande så numera kallar barnmorskorna på läkare så fort de ser en skada, säger Carin Boij.
Rupturrisker:
1. Kvinnor med kraftiga värkar som trycker på så snabbt att barnmorskan inte hinner med.
2. En hand följer med då barnets huvud föds fram.
3. Instrumentell förlossning.
Andra faktorer: förstföderskor, stort barn, medianklipp (rakt), yttre press, moderns ålder, tidigare rupturer.