Michelle Wahrolén: Ingen ska dö på jobbet – inför flaggning av adresser NU

När en ambulanssjukvårdare mördas under ett uppdrag blottas ett systemfel som vården varnat för i åratal. Att inte flagga kända farliga adresser är att svika dem som räddar liv. Det skriver Vårdfokus chefredaktör Michelle Wahrolén i en ledare.

Det hugger till i magen när jag kör förbi brandstationen. Flaggan på halv stång. Det är för den ambulanssjukvårdare som mördades i Harmånger i Nordanstigs kommun. En kollega som åkte ut för att rädda liv – och aldrig kom hem. 

Det som inte får hända hände ändå. Det ger upphov till många känslor på en gång. En blandning av sorg och vrede. 

Den enskildes integritet går före vårdpersonalens säkerhet

Detta är helt oacceptabelt. Ingen ska behöva dö när hen utför sitt jobb. Framför allt hade denna tragedi kunnat undvikas.

I flera år har bland andra Vårdförbundet varnat för just dessa situationer och krävt så kallad flaggning av osäkra adresser -att ambulanssjukvården varnas för platser där det tidigare förekommit hot eller våld för att öka säkerheten vid utryckningar och att polisen ska kunna larmas samtidigt som ambulansen.

Men hittills har man inte fått gehör för det. Den enskildes integritet har vägt tyngre än vårdpersonalens säkerhet. Polisen har den möjligheten. De får alltid en riskbedömning. Men vårdpersonal? De skickas ut utan någon varning. 

I tragedin i Harmånger har det dessutom framkommit att annan ambulanspersonal hade varit hos patienten tidigare i veckan och då blivit slagen med basebollträ. Ändå kunde en annan utryckning göras av ovetande personal bara några dagar efteråt.

Polisen får alltid möjlighet till en riskbedömning vid utryckning. Men vårdpersonal skickas ut utan någon varning.

Jag kan inte släppa tanken på att det hade kunnat undvikas. Vi har ju vetat så länge att hoten mot vårdpersonal blir fler och fler i och med en allt hårdare samhällsklimat. Mest utsatt är akutsjukvården. 

Vårdfokus skrev till exempel för tre år sedan om ambulanssjuksköterskorna Jonas Brindmark och Sofie Smedberg som brutalt överfölls under ett rutinuppdrag. De hade tur och räddades av en förbipasserande och en snabb insats av larmcentralen.

Fyra av tio har utsätts för hot i sitt arbete

För tre år sedan kunde Vårdförbundet i en undersökning visa att 43 procent av medlemmarna i Vårdförbundet har utsatts för hot och 22 procent för fysisk våld. Det är en väldig hög andel och naturligtvis helt oacceptabelt med en sådan arbetsmiljö.

Att arbeta i en blåljusverksamhet är en riskfylld miljö och allt går inte att förebygga. Därför är det extra viktigt att få använda sig av den information som ändå finns och tillåta flaggning av kända farliga adresser och patienter.

Ett nationellt system för flaggning måste införas snabbt

Den tragiska händelsen i Harmånger sätter åter detta i ljuset. Nu sätts en utredning i gång i Region Gävleborg om att ambulansvården ska få flaggning för farliga adresser. Det är inte en dag för tidigt men det räcker inte.

Ett system måste införas nationellt – och det snabbt. Samhället måste göra allt för att vårdpersonal inte ska utsättas för hot och våld i sitt arbete. Ingen ska riskera livet när de arbetar för att rädda andras liv.