”Det som är bäst för patienterna blir också bra för medarbetarna”

När Primärvårdslaboratorierna i Jönköping började anpassa tidsbokningen efter patienterna ökade tillgängligheten - samtidigt som stressen hos personalen minskade. Hjärnan bakom förändringen är biträdande verksamhetschefen och biomedicinska analytikern Maysae Quttineh som nu är nominerad till Årets vårdchef.

Under pandemin blev det extra tydligt att tillgängligheten till Primärvårdslaboratorierna behövde förbättras. Det traditionella drop-in systemet för provtagning var inte lämpligt ur smittskyddssynpunkt och dessutom ledde det till ett ojämnt patientflöde, långa väntetider och en stressig arbetsmiljö för medarbetarna.

Vad är bäst för Esther?

Biomedicinska analytikern och dåvarande områdeschef Maysae Quttineh bestämde sig för att gå på djupet för att hitta nya arbetssätt. Med regionens fiktiva persona, Esther, i fokus började Maysae Quttineh kartlägga verksamheten utifrån vad som skulle vara bäst för henne.

– Jag gick en utbildning i personcentrerad vård 2014 och den har påverkat mig mycket. Det som är bäst för patienten är också bäst för medarbetarna, säger hon.

Mer tid till stickrädda och svårstuckna

I nära samarbete med vårdcentralerna och genom analys av produktionsstatistik  och flöden kunde Maysae Quttineh identifiera att 80 procent av patienterna har en okomplicerad provtagning och cirka 20 procent kräver lite extra resurser.  

– En vanlig provtagning går på fem minuter, men sedan finns det de som behöver mer tid. Någon är stickrädd, en annan svårstucken eller så kan det vara otydligt vilka prover som ska tas. Då behöver vi ha utrymme för att kunna ta hand om det, en buffert.

Synkade tidböcker

Genom att införa tidsbokade provtagningsbesök i stället för dropin blev det enklare att anpassa bemanning och planera arbetet. Man öppnade också en intern tidbok för patienter som behövde lämna prover i samband med vårdbesök och synkade de två flödena.

Resultatet blev ökad tillgänglighet för patienterna och jämnare flöde. Idag får över 90 procent en tid samma dag och en mer individanpassad vård. Arbetssättet leder även till minskad stress bland personalen, vilket i sin tur är bra för patienterna.

– Det är viktigt att planera även för det oplanerade, annars blir det stressigt. Oavsett hur man gör så alstras den negativa energin till patienterna och det vill vi absolut inte.

Inspirerat andra

Arbetssättet, som fått namnet Hälsans laboratorium, har nu fått spridning och införts på andra laboratorier i regionen. Och nu har Maysae Quttineh nominerats till Årets vårdchef av medarbetare på Primärvårdslaboratorierna.

– Det känns jätteroligt! Det handlar nog mycket om hur jag är som person, mitt arbetssätt och min värdegrund. Att jag ser mina medarbetare och vad som är bäst för våra patienter.

Olika behov och förutsättningar

Det dubbla ansvaret, både för patienten och personalen, löper som en röd tråd genom Maysae Quttinehs ledarskap.

– Jag har lagt mycket tid på att förstå vad som är en rimlig arbetsnivå för en person och för en grupp. Alla har olika förutsättningar och det handlar om att lyssna in så att vi får till ett bra team. Jag är ganska coachande i mitt ledarskap.

Maysae Quttineh säger att hon ser sina medarbetare som ”Esthrar” med olika behov och förutsättningar. Även om hon brinner för utveckling av vården så är det i chefsrollen hon trivs som bäst.

– Jag har haft bra chefer och ville finnas där för andra. Det är genom medarbetarna jag får energi.

Vad är det svåraste med att vara chef?

– Att säga nej och delegera. Det är en balans mellan att vilja ha kontroll och samtidigt kunna släppa ansvar till andra. Jag vill gärna vara överallt, men det går ju inte.

Ur motiveringen:

Maysae har förändrat hur primärvårdens laboratorier arbetar genom att införa en behovsstyrd tidbok. Det har gett patienterna snabbare tillgång till provtagning. Över 90 % får tid samma dag och en mer individanpassad vård. För medarbetarna har det inneburit mindre stress, en jämnare arbetsbelastning och större möjlighet att ge varje patient ett gott bemötande.