Nu byter akutsjukhusen förkläden – för att minska klimatpåverkan

Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus tog täten med att använda återvinningsbara förkläden. Nu införs de på regionens alla akutsjukhus, en av flera åtgärder för att nå målet att bli klimatutsläppsneutrala till 2035. ”Jag är övertygad om att vi kommer att klara det”, säger hållbarhetsdirektör Carolina Pettersson.

Bara till operationsavdelningen på kvinnokliniken på Danderyds sjukhus köps 45600 förkläden in per år. Att förklädena numer är cirkulära i återvunnen plast betyder mindre avfall till förbränning och mindre koldioxidutsläpp från produktionen.

En tydligt minskad klimatpåverkan som vårdpersonalen berättar om i vårt reportage nyligen.

Bra för klimat och beredskap

Nu rullas användandet av återvinningsbara förkläden ut till alla akutsjukhusen i regionen.

– Det här är både en åtgärd för att spara in på våra koldioxidutsläpp, men även att öka robustheten i systemet. Det är en erfarenhet sprungen ur pandemin, då det blev brist på material, att vi behöver komma bort från sårbara leveranskedjor. Detta är också ett av sätten att nå vårt mål om att bli klimatneutralt till 2035, då behöver vi ändra flera arbetssätt, säger Carolina Pettersson som är Region Stockholms hållbarhetsdirektör.

Att inte bidra till större utsläpp av växthusgaser än som fångas in brukar kallas klimatneutralt eller netto noll. Dit är det långt för Region Stockholm, liksom för övriga regioner.

Under lång tid har de direkta fossila utsläppen från transporter, el och värme, byggnation och fastighetsskötsel minskat. Sjukvården har också över tid minskat utsläppen från medicinska gaser avsevärt.

Förra året ökade utsläppen

Men förra året ökade de totala utsläppen i stället i bland annat Stockholmsregionen, framför allt beroende på den ändrade reduktionsplikten för drivmedel.

I den senaste miljörapporten från Sveriges kommuner och regioner, SKR, redovisas ett totalt växthusgasutsläpp från regionernas verksamheter på 1,9 miljoner ton under 2024. Det är lika mycket som utsläppen från alla lätta lastbilar i Sverige under ett år.

Men regionernas utsläpp är större än de rapporterat in till SKR. Region Stockholm har exempelvis inte rapporterat några utsläpp kopplade till inköp av vårdrelaterad utrustning och engångsartiklar eller medicinteknik. Det förklarar regionen med att mätandet av klimateffekter av inköp är i sin linda.

– Historiskt har vi bara tittat på de direkta utsläppen från verksamheterna och där har vi fina resultat på de utsläppsminskningar vi gjort. Nu tar vi med beräkningar på utsläpp kopplade till de varor och tjänster vi köper in. Det är helt nytt, vi behöver förfina mätmetoderna och därför är siffrorna än så länge bara uppskattningar, säger Carolina Pettersson.

40 procent från engångsartiklar

Enligt henne uppskattar regionen hälso- och sjukvårdens utsläpp till 250 000 ton koldioxidekvivalenter, CO₂e, per år. Engångsartiklarna beräknas står för 40 procent. 

Som jämförelse till det totala uppskattade utsläppet på 250 000 ton räknar regionen med att det breddade införandet av de cirkulära förklädena som nämns i början av texten innebär ett minskat växthusgasutsläpp på 700 ton per år.

Men om de totala växthusgasutsläppen från hälso- och sjukvården på 250 000 ton bara är en uppskattning, hur kan ni veta att ni når klimatmålen?

– Vi vet att vi har ett antal material och produkter som ger stora utsläpp, och arbetssätt som kan förändras, så vi vet var vi kan förbättra oss. Det är engångsartiklar som ersätts med flergångsmaterial, fossilt som ersätts med el. Vi har också ett arbete med rätt användning av undersökningshandskar i vården och att minska svinn. Vi kan inte vänta med att göra åtgärder tills vi kan mäta exakt, säger Carolina Pettersson.

Varje verksamhet i regionen har nu i uppdrag att jobba med fem produktområden och sedan rapportera in resultaten till politiken. Tanken är att de goda exemplen ska spridas.

Vad ser du i framtiden för att bli klimatneutrala i hälso- och sjukvården, vad finns för åtgärder om hörnet?

– Det handlar mycket om ändrade arbetssätt. Det finns möjligheter med precisionsmedicin, nära vård, att göra kloka kliniska val, förebyggande hälsoinsatser – utveckling av vården som också kan gynna miljön och klimatet.

Sjukvårdens klimatutmaningar

Sjukvården står för 4,4 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Sjukvården kommer också påverkas av att klimatrelaterade sjukdomar ökar.

Vad tänker du kring den dubbla utmaningen?

– Jag tänker att omställningen har två perspektiv. Det är dels att minska klimatpåverkan, dels att rusta för klimatförändringarna, där framför allt värmeböljor är det som kommer drabba oss här. Vi behöver motståndskraft som organisation och även att vi som professioner ser värdet av det arbete vi gör. Alla har vi vår roll och hälso- och sjukvården ska göra sin del.

För att Region Stockholm ska uppnå Parisavtalet (se faktaruta) visar deras egen koldioxidbudget att utsläppen från de egna verksamheterna måste minska med 8 procent till 2045.

Kommer ni att klara detta?

– Jag är helt övertygad om det. Det kommer att ta några år för hälso- och sjukvården men nu har vi ett utsläppsfokus.

– Jag vill understryka vilket fantastiskt arbete som eldsjälar ute på sjukhusen gjort under lång tid, men det kommer inte bara vara upp till insatser som på Danderyds kvinnoklinik utan det kommer vara ett fokus på högsta nivå. Med nya arbetssätt och samarbete ihop med branschen kommer det att gå.