Alla Kajsas kollegor är specialister – i regionen som går mot strömmen

Specialistsjuksköterskorna blir allt färre i landet. Men Jönköping går emot strömmen. På barnkliniken vid Länssjukhuset Ryhov har 65 procent av sjuksköterskorna en specialistutbildning. Kajsa Pekkari har precis börjat plugga vidare på betald arbetstid. ”Jag gör det för helheten – både lönen och erfarenheten”, säger hon.

Hon tog examen från sjuksköterskeprogrammet i Linköping 2023. Två år senare sitter Kajsa Pekkari återigen framför föreläsningarna vid datorn.

Hon går specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, en ettårig distansutbildning via Umeå universitet.

– Jag genomförde en stor del av grundutbildningen under pandemin, så vi hade mycket digitala föreläsningar. Men det märks att man är ovan. Och så känns det konstigt att vara borta från jobbet. Jag undrar hur det går för patienterna som jag brukar följa.

Hon började sommarjobba som undersköterska på barndagvården på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping redan efter fjärde terminen, och fick senare ett vikariat som sjuksköterska. Därefter blev hon erbjuden en fast tjänst.

– Jag hade inte planerat att arbeta med barn men nu skulle jag ha svårt att gå över till vuxna. Vi har så fin kontakt med patienterna och gör allt för att familjerna ska få det så bra som möjligt.

Fått frågan av chefen

På barndagvården har alla hennes kollegor specialistutbildning. Under utvecklingssamtalen har chefen frågat om Kajsa Pekkari också kan tänka sig att plugga vidare.

– På grundutbildningen läste vi nästan ingenting alls om barn. Jag vill få större förståelse och kunskap nu när jag vet att det är det här jag vill hålla på med. Men jag hade kanske inte hade gjort det om jag inte fått en utbildningstjänst, säger hon.

Enligt de senaste uppgifterna från Statistiska Centralbyrån, SCB, har endast var tredje sjuksköterska i Sverige en specialistutbildning. För bara två år sedan var siffran 43 procent.

Det oroar bland andra Oili Dahl, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening. För att garantera en högkvalitativ, evidensbaserad, trygg och säker vård bör andelen specialistsjuksköterskor vara hela 70 procent och i vissa verksamheter 100 procent, enligt föreningen.

– Forskningen visar att att högre utbildningsnivå hos sjuksköterskor leder till färre vårdskador och lägre dödlighet hos patienter. Vi har haft det här som ett riktmärke eftersom vi ser problematik med att få verksamheter har krav på specialistutbildning. Anestesi-, iva- och operationssjuksköterskor kan inte utföra jobbet utan specialistutbildning, men inom ambulanssjukvård kan du ha missvisande titel utan att ha specialistkompetensen, säger Oili Dahl.

Utmaningar som en åldrande befolkning, allt mer högspecialiserad vård, att människor lever längre med svåra sjukdomar och en snabb teknologisk utveckling ställer krav på specialistkompetens, menar hon.

– Arbetsgivarna bör ha höga ambitioner på det här området. Det handlar både om patient- och teamsäkerhet. I teamsamverkan förväntar man sig olika saker utifrån vilken kompetens och yrkestitel en kollega har. Det märktes inte minst under pandemin, då det var svårt att kommunicera med varandra bakom visiren.

Deltidsarbete försvårar

För att det ska bli attraktivt att bli specialist bör det vara tydligt vad rollen innebär, framhåller Oili Dahl.

– Det är viktigt att arbetsgivaren gör skillnad på ansvar utifrån utbildning och kompetens. Om jag som grundutbildad ser att jag gör samma sak som mina kollegor med specialistutbildning ser jag kanske ingen anledning att studera vidare ett helt år extra.

En undersökning som gjorts bland Svensk sjuksköterskeförenings medlemmar visar att många som vill specialistutbilda sig har tvingats avstå för att de inte fått studieledigt, eftersom det är så svårt att hitta vikarier.

– Det visar att det behövs fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som jobbar inom hälso- och sjukvården, säger Oili Dahl.

En annan orsak till att färre väljer att vidareutbilda sig tror hon är att en majoritet är kvinnor och att många befinner sig i en fas i livet med planering att bilda familj.

– Det gör det inte alltid så enkelt att studera. Väldigt många jobbar deltid, vilket kan göra det svårt att studera på heltid.

På ett övergripande plan tycker Oili Dahl att det behövs mer nationell styrning över specialistutbildningarna och de pengar som satsas, så att det bli mer jämlikt över landet. Hon ser också ett behov av att lärosätena i högre utsträckning samarbetar om specialistprogrammen.

Ökade med tio procent

Tillgången på specialistsjuksköterskor skiljer sig nämligen ganska mycket. Riksgenomsnittet är enligt en nyligen publicerad rapport från Socialstyrelsen 404 specialistsjuksköterskor per 100 000 invånare.

Jönköping, där Kajsa Pekkari arbetar, ligger långt över riksgenomsnittet med 476 specialistsjuksköterskor per 100 000 invånare. Mellan 2020 och 2024 ökade de med hela 10 procent.

Regionen har gjort satsningar på nya specialistsjuksköterskor under lång tid. 2016 inrättades utbildningstjänster som ger grundutbildade sjuksköterskor lön under studietiden. De senaste fem åren har 90 sådana tjänster utlysts varje år, varav fem till sju gått till sjuksköterskor på Ryhovs barnklinik, berättar Anna Andréen, vårdenhetschef för akuta spåret.

– Vi uppmuntrar medarbetare att söka utbildningstjänsterna. Det ökar kvaliteten i våra verksamheter och bidrar till arbetsglädje och utveckling. För sjuksköterskorna är det väldigt positivt men för mig som chef är det tudelat. Jag kan inte tvinga dem att stanna kvar efter specialistutbildningen, och en del söker sig vidare till elevhälsan eller öppenvården, som har arbetstider som vi som bedriver dygnet-runt-vård inte kan konkurrera med.

Förut fanns fast lönepåslag

Själv gick hon specialistutbildningen för femton år sedan på eget initiativ. Hon pluggade 50 procent och jobbade samtidigt deltid upp till 75 procent. Då fanns ett fast lönepåslag på runt 1 000 kronor.

– Efter examen gick jag till chefen och visade upp utbildningsbeviset. Sedan kom det på lönen. Det var förutsägbart men samtidigt inget som påverkade beslutet. Jag tänkte inte: ”Wow, jag pluggar i två år för tusen spänn!”.

I dag sker individuell lönesättning och vanligtvis ökar månadslönen med 2 900-3 500 kronor efter färdig specialistutbildning.

– Det beror bland annat på vad man tänker att man kan bidra med. Vissa skriver till exempel masteruppsats inom något speciellt område som de sedan vill utveckla och ta ansvar för.

Kompetenshöjningen ger en ökad trygghet i yrkesrollen, snarare än nya arbetsuppgifter, enligt Anna Andréen.

– Med mer teoretisk kunskap kan man förstå och ta till sig exempelvis vetenskapliga artiklar och omsätta det i praktiken. På så vis blir man ett stöd för kollegor och en tillgång när vi lägger schema, eftersom vi vill säkerställa att det finns expertis på alla områden varje arbetspass så att det alltid finns någon att fråga.

För Kajsa Pekkari är det både kunskapen och pengarna som lockar med specialistutbildning.

– Jag gör det för helheten. Jag blir glad varje år när jag får den vanliga löneförhöjningen, så det är inte det viktigaste. Mest ser jag fram emot att göra praktik på neo och akuten för det är de minsta patienterna som jag tycker är svårast att vårda just nu.