Allt fler får vfu-plats – Calle har haft landets bästa praktik

Färre vill hoppa av utbildningen efter praktiken, fler får vfu-platser och handledarnas engagemang och kunskap ökar. Det är de positiva nyheterna i Vårdförbundet Students årliga rapport om verksamhetsförlagd utbildning, som i dag presenteras vid Högskolan i Kristianstad. Calle Almblad har studerat till biomedicinsk analytiker vid lärosätet och är särskilt nöjd med just praktikperioderna.

Den här veckan tar Calle Almblad examen efter tre års studier på biomedicinska analytikerprogrammet vid Högskolan Kristianstad. Den verksamhetsförlagda utbildningen har varit det bästa under hela utbildningen, tycker han.

– Vi har haft två vfu-perioder. Under den första var jag på fem olika ställen för att testa olika områden. På den andra var jag en längre tid på ett och samma ställe för att fördjupa mig inom det som jag var mest intresserad av, säger han.

Det blev på den molekylärbiologiska enheten och tbc-laboratoriet vid Klinisk mikrobiologi i Lund, en verksamhet som drivs av Region Skåne där han också kommer att sommarjobba. Under samtliga vfu-perioder har han träffat engagerade och kunniga handledare, fått schema i god tid och känt sig både förberedd och välkomnad. Han säger att många studenter söker sig till Kristianstad just för ryktet om den höga kvaliteten på vfu.

– För mig har den varit jättebra och givande, säger Calle Almblad.

Och han är inte ensam om den upplevelsen. I 2023 års ranking, som presenteras i Vårdförbundet Students årliga vfu-rapport, hamnar Högskolan Kristianstad etta, följt av Röda Korsets Högskola och Högskolan i Halmstad.

Cirka 1 000 studenter som läser till biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska har svarat på Vårdförbundet students enkät, som är uppdelad i tre delar: Före, under och efter praktiken. Flertalet av de som svarat går termin tre till sex på respektive utbildning.

Gläds över fler platser

Tillgången till vfu-platser har enligt rapporten blivit något bättre än tidigare. Endast 4,4 procent uppger att det hänt att de inte fått någon placering, vilket är färre än både 2022 (7 procent) och 2021 (8,8 procent). Flest blir utan plats i termin 6, och det sker oftast vid Högskolan i Skövde, Högskolan i Väst och Mittuniversitetet, enligt svaren.

Betyget på handledarnas kunskap och engagemang ökar också i årets rapport. 53,7 procent av studenterna anser att handledaren ”ofta” eller ”alltid” har rätt kunskap om exempelvis lärandemål, vilket är 10 procent högre än förra året. När handledarskapet brister beror det bland annat på för lite tid till uppdraget, avsaknad av pedagogisk kunskap eller att handledaren är omotiverad. Drygt 50 procent uppger att de handletts av den egna professionen under större delen av vfu-tiden.

– Att fler erbjuds placeringar jämfört med föregående år och att handledare både visar större engagemang och kunskap kring studenters lärandemål är det jag gläds mest åt, säger Marlene Juhl, ordförande i Vårdförbundet Student.

Till negativa upplevelser hör stress och diskriminering. Eftersom närvaron måste vara 100 procent under vfu:n är de allra flesta (92,7 procent) stressade över att bli sjuka under praktikperioderna. Många tvingas också utföra akademiska uppgifter på lärosätet samtidigt som vfu:n.

Vill synliggöra kränkningar

Runt 20 procent har upplevt kränkningar eller diskriminering, visar rapporten. De exempel som tas upp rör ålder, där studenter fått kommentarer om att de antingen är unga och oerfarna eller för gamla för att ta upp platser på universitetet.

– Det är oroväckande och något vi i Vårdförbundet Student ser allvarligt på. Vi har tidigare inte ställt den här frågan men ser nu vikten av att synliggöra detta problem, säger Marlene Juhl.

Trots det nedslående resultatet är det allt färre som vill byta karriärbana på grund av vfu:n. 19,2 procent blir så avskräckta av sitt framtida yrke att de vill hoppa av. Förra året var siffran 22 procent och 2021 hade 23,5 procent av studenterna övervägt ett byte.

Malin Sundström är programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Kristianstad och säger att de använt tidigare års rapporter från Vårdförbundet Student för att hitta förbättringsområden inom vfu-verksamheten.

– Det brukar finnas mycket matnyttigt i den. Vi har reflekterat tillsammans med handledare och ansvariga på vfu-platserna om hur vi kan tillmötesgå studenternas önskemål om exempelvis tillgången till schema och hur vi kan ge gemensam information inför placeringen.

I den nya utbildningen som startade 2019 ingår längre praktikperioder, något Malin Sundström tror att studenterna uppskattar.

– Det får landa i praktiken mellan fem och sju veckor. Om de kommer till skolan är det i huvudsak för reflektionsträffar. Det är ett sätt att knyta ihop vfu:n med resten av terminskursen.

Eftersträvar dialog

Hon framhåller också att vfu-placeringarna följer utbildningens övriga upplägg och fokus varje läsår.

– Vi börjar med primärvård som följs av sjukhus och psykiatrisk omvårdnad, för att sedan avsluta med sjukhus och kommunal hälso- och sjukvård.  

En annan framgångsfaktor är samverkan och dialog med verksamheterna som tar emot studenter.

– Vi eftersträvar ständig växelverkan och input från båda håll. Många har det pressat och då behöver vi pussla och titta tillsammans för att komma fram till lösningar. Vi har goda kanaler och kan alltid lyfta luren och prata med varandra, säger Malin Sundström.

En lyckad satsning är återkommande träffar mellan bedömande lärare från lärosätet, huvudhandledaren och studenten.

– Det sker tre sådana vfu-samtal varje period och vid minst ett av dem åker vi ut. Då lär vi känna varandra över tid. Dessutom ordnar vi både handledarutbildning och handledardagar med olika här på högskolan.