Brist på dialog gör att Vårdförbundet tvingas tvista
Arbetsrätt

Brist på dialog gör att Vårdförbundet tvingas tvista

Förflyttningar, schemaändringar, indragna semestrar — under pandemin har arbetsgivarna gjort stora föränd­ringar, många gånger utan dialog med facket. Resultatet har blivit sämre samarbetsklimat och fler tvisteförhandlingar.

— Det är riktigt illa, för när arbetsgivarna inte pratar med oss och med medarbetarna så begår man misstag. Det har visat sig gång på gång under pandemin.

Janí Stjernström är ledsen, arg och bekymrad. Hon har lång erfarenhet av fackligt arbete och är ordförande för Vårdförbundet Västmanland sedan 2008. Hon anser att dialogen och samverkan med arbetsgivaren har försämrats allt mer de senaste åren. När pandemin kom var det som att arbetsgivaren tog det som ett alibi för att fatta viktiga beslut snabbt utan att samverka med de fackliga organisationerna.

— Vi förstår att man under en kris måste vidta drastiska åtgärder och göra stora förändringar i bemanningen, men det hade gått att lösa på ett mycket bättre sätt om de hade tagit in oss tidigt i diskussionerna. Vi har hela tiden sagt att vi finns tillgängliga när som helst, säger Janí Stjernström.

”De tutar och kör”

Vårdfokus har frågat samtliga avdelningar i Vårdförbundet om antalet tvister ökade under 2020 och om de anser att samarbetsklimatet försämrats under pandemin. Majoriteten svarar ja på båda frågorna.

Västmanland har 45 tvister som rör semestrar, arbetstider och tolkning av scheman.

Janí Stjernström är ordförande för Vårdförbundet Västmanland och sitter i förbundsstyrelsen. Foto: Pia Nordlander

— Vi upplever att de tutar och kör och lyssnar inte till oss eller till sina medarbetare. När arbetsgivarna tar beslut på det sätt som de har gjort nu är vi tvungna att tvista i stället för att tillsammans förebygga och lösa problem, säger Janí Stjernström.

Region Västmanlands förhandlingschef Björn Forsberg delar inte den bilden. Han säger att visst har samverkan förändrats under pandemin, men det har snarare blivit mer än mindre.

— I våras hade vi extra central samverkansgrupp två gånger i veckan med direkt rapportering från sjukvårdsledningen. Jag tycker att vi gjorde vad vi kunde för att ha en bra samverkan inför alla förändringar. Vi har mycket dialog, men det är en stor komplex organisation där vi samverkar på många olika nivåer. Att svepande säga att det inte fungerar kan jag inte hålla med om, då får man nog precisera var det brister.

Stort misslyckande

Även i Värmland har Vårdförbundet under 2020 haft betydligt fler tvister med regionen än annars. Ett exempel är en tvist som rör brott mot semesterlagen där Vårdförbundet företräder 75 medlemmar. En annan handlar om att regionen startade stora förändringar på grund av pandemin innan mbl-förhandlingarna var klara. En tredje avslutad tvist handlade om att beredskap infördes på an/op/iva utan överläggningar med facket innan.

Camilla Gustafsson, ordförande i Vårdförbundet i Värmland. Foto: Ulf Huett

— Jag är uppriktigt ledsen över att de inte tagit tillvara den kunskap och kraft och de förslag till lösningar som funnits. Men det krävs att de lyssnar och vill ha en dialog med sina medarbetare och oss som fackliga företrädare, säger Camilla Gustafsson, ordförande för Vårdförbundet Värmland.

Hon tycker att de många tvisterna är ett stort misslyckande för det samverkansavtal som finns mellan Vårdförbundet och Region Värmland. Där står bland annat att man har en vilja till dialog och att tillsammans hitta lösningar på problem.

— Nu har det verkat som att regionen ser oss som en motpart, i stället för en medspelare. När de väljer att inte prata med oss så hamnar vi i tvister därför att våra medlemmar kommer i kläm. Det gäller inte minst våra chefsmedlemmar som har slitit hårt med att bemanna och få allt att gå runt, säger Camilla Gustafsson.

Hon är noga med att betona att det inte handlar om att sätta sig på tvären eller att man vill sätta dit arbetsgivaren, men när regionen inte från början involverar de fackliga organisationerna uppstår problem som måste lösas i efterhand vilket ofta är betydligt svårare.

Västerbotten:”Klimatet har hårdnat”

Jenny Olsson, ordförande i Vårdförbundet Västerbotten
Foto: Sanna Björkman

”Samarbetsklimatet har blivit hårdare på vissa ställen. Första linjens chefer är oerhört utsatta och deras arbetsmiljö under all kritik. I våras flyttades många medarbetare till covidavdelningar, både frivilligt men även under tvång. Det blev tufft på de arbetsplatser som tappade kollegor och de fick dåligt gehör från cheferna som i sin tur var pressade uppifrån. Det var hårt klimat i semesterförhandlingarna där arbetsgivaren bestämt en hållning utan att vilja diskutera och lyssna på fackens olika lösningar på problemet. I vissa kommuner är det nu väldigt tuffa förhandlingar och i de små kommunerna ställs samvetet för samhället mot den egna och familjens hälsa.”

Jenny Olsson, ordförande i Vårdförbundet Västerbotten

Tidig dialog viktigt

Lena Gjevert är ny som hälso- och sjukvårdsdirektör i Värmland sedan i somras. Hon säger att i början av pandemin togs många beslut i den särskilda sjukvårdsledningen väldigt snabbt.

— Det var svårt att göra något annat då, men självklart borde de fackliga organisationerna ha fått bättre och tidigare information. När man har många tvister är det ett tecken på att man inte har samverkat tillräckligt bra. Att informera och ha en dialog tidigt är viktigt, så det är klart att det här kan bli bättre och det är något jag verkligen vill arbeta för, säger Lena Gjevert.

Tvistar sällan i Sörmland

Vårdförbundet i Södermanland har sällan tvister med arbetsgivarna. Trots stor oro under pandemin gick heller inte någon av de frågorna till tvisteförhandling under 2020.

—Även hos oss har arbetsgivarna flyttat om personal så det bara visslade om det och vi fick helt nya scheman. Vi var oeniga med arbetsgivaren om det, men vi var överens om tillvägagångssättet, att det skulle göras risk- och konsekvensanalyser och att man skulle få introduktion vid förflyttningar. Tyvärr fungerade det sedan inte alltid som det var tänkt, berättar Lena Lindh, ordförande för Vårdförbundet Södermanland.

Tvistfakta – när tvistar man och hur går det till?

I en tvist hanterar man frågor om hur lagar och avtal ska tolkas eller tillämpas. Fackliga representanter kan begära tvisteförhandling om en medlem önskar det. Även arbetsgivaren kan å sin sida kalla till förhandling vid vissa typer av tvister. Tvisterna handlar ofta om brott mot mbl eller kollektivavtal, uppsägning och avsked, omplacering, avstängning, varning med mera.

En begäran om tvisteförhandling görs som regel skriftligt och innehåller yrkanden, alltså vad man kräver i exempelvis skadestånd eller ändring av beslut.

Under pandemin har Vårdförbundets tvister med arbetsgivarna till stor del handlat om:

  • Semestrar (rätt till fyra sammanhållna veckor, för sent meddelad semester, återtagen och avbruten semester m m.)
  • Förflyttningar av personal.
  • Schemaändringar som inte förhandlats.
  • Avstängning vid risk att smitta.

MBL, lagen om medbestämmande i arbetslivet, infördes 1976. Den ger fackföreningen medinflytande och medbestämmande i viktiga frågor. Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket före viktiga beslut som rör arbetstagarna och måste informera om verksamhetens utveckling och om riktlinjerna i personalpolitiken.

Samverkansavtal är ett medbestämmande- och arbetsmiljö­avtal mellan arbetsgivare och en facklig organisation. Så här står det i Vårdförbundets centrala samverkansavtal med arbetsgivarorganisationen SKR, Sveriges kommuner och regioner:
”En god arbetsmiljö och en väl fungerande verksamhet utgår från medarbetarnas engagemang och delaktighet. Verksamheterna inom välfärden bedrivs av personer med hög kompetens och en förutsättning för engagemang och delaktighet är tillit till och dialog med medarbetarna. Därför måste varje medarbetare ha goda möjligheter att bidra till verksamhetens utvecklings- och arbetsmiljöarbete.”
Det står också: ”Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivare, chefer, medarbetare, fackliga företrädare och skyddsombud, en förståelse för nyttan med att beslut bereds och förankras gemensamt samt en vilja att bidra till detta.”
Utifrån detta avtal har lokala samverkansavtal tecknats.

Om medlemmen är anställd i företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation så finns bara en tvistenivå, lokal/central tvist, och därefter kan man stämma till tingsrätt.

Om förhandlingarna mellan arbetsgivarparten och facket lokalt slutar i oenighet kan frågan föras vidare till central tvisteförhandling. Blir man inte heller ense där kan det drivas vidare till Arbetsdomstolen, AD.

Hon tycker ändå att arbetsgivaren informerade mycket och tidigt och säger att det finns en stark tradition av att vilja lyssna och komma överens, det gäller båda parter.

— Vi väljer dialog i första hand, det är något som har byggts upp under lång tid. Jag ser nog mig själv som en stridbar person och det är klart att vi inte alltid är ense med arbetsgivarna, men jag tror ändå på att ha en dialog och vilja att komma överens, säger Lena Lindh.

Västra Götaland: ”Många fler tvister nu”

”Vi har många fler tvister nu än tidigare. Det är dels de vanliga tvisterna som rör uppsägning, avsked, varning, avstängning och dessutom alla covidrelaterade tvister rörande fel som arbetsgivarna begår när de inte förhandlar enligt mbl. Utöver detta är det semestertvister i massor där hundratals medlemmar berörs. Tvisterna handlar även om övertidsuttag, extra övertid och nödfallsövertid. ”
Mattias Lindström, förbundsombudsman

En av de tuffaste förhandlingarna under pandemin gällde förflyttningen av skolsköterskor till äldrevården i Eskilstuna kommun.

— Skulle vi ha tvistat någon gång så var det väl då, för det sköttes inte bra och vi förklarade oss oeniga. Vi hade en lång diskussion om det med medlemmarna, men i slutändan var det ingen av dem som ville att vi skulle driva det till tvist, säger Lena Lindh.

Dalarna: ”Känns som det går åt rätt håll”

”Vi tvistar för medlemmar som fick sina semestrar uppdelade. Nu hoppas vi få till en bättre samverkan än vad det var i pandemins början. Det är viktigt att lagar och avtal följs, om de inte kan få in personal i covidvården på frivillig väg måste de prata med oss. Glädjande nog har jag märkt en attitydförändring från arbetsgivaren på sistone. Det känns som det går åt rätt håll.”
Marion Vaeggemose, ordförande i Vårdförbundet Dalarna

Inget mått på framgång

Hur viktigt är det då att tvista? Tobias Bergin, sektionschef för Vårdförbundet Syd, påpekar att antalet tvister inte är något mått på hur framgångsrikt det fackliga arbetet är. Snarare är många tvister något som visar att saker och ting inte fungerar som det ska på arbetsplatsen.

—Det viktiga är att vi har en dialog, att vi lyssnar på varandra och kan komma överens. Det är då man når framgång. Men när vi inte lyckas med det eller när arbetsgivaren trampar i klaveret och bryter mot lagar eller avtal, då behöver vi visa att vi inte accepterar det, säger Tobias Bergin.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida