Slopat förbud mot delegering av läkemedel i ambulans: ”Farligt”

Nu öppnas möjligheten att iordningställa och ge läkemedel prehospitalt för vårdpersonal utan legitimation. ”Det blir för farligt, vissa mediciner är högpotenta”, säger Fredde Palmgren, ordförande i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor.

Till årsskiftet ska reglerna för delegering av läkemedelshantering ändras. Socialstyrelsens ambition är att de ska blir tydligare och modernare. En del i det arbetet är att ta bort förbudet mot delegering av läkemedelshantering i ambulanserna.

Det här väcker oro och kritik i sjuksköterskeleden.

– Det är för farligt att ge delegering av läkemedel i ambulansen. Vi har högpotenta läkemedel för att kunna rädda liv i akuta situationer. Det krävs vår kompetens som ambulanssjuksköterskor för att veta vilket läkemedel som ska ges, i vilken dos och i vilka situationer, säger Fredde Palmgren, ordförande för Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor.

Delegering av läkemedel i ambulans

Han är själv specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård och arbetar i ambulansen i Lund.

Socialstyrelsen öppnar upp för att ambulanssjukvårdare och undersköterskor i ambulansen ska kunna få delegering. Förra gången delegeringsreglerna ändrades 2017 släppte myndigheten förbudet mot delegering av att iordningställa och ge läkemedel på sjukhusen. Men man behöll stoppskylten för just ambulanssjukvården.

Vårdförbundet vill att förbudet blir kvar.

– Förutsättningarna är desamma nu i ambulanssjukvården. Verksamheten är en del av den avancerade akutsjukvården där läkemedel används som är potenta och ges intravenöst. Med hänsyn till patientsäkerheten bör dessa arbetsuppgifter inte delegeras, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

Socialstyrelsen har avböjt en intervju med Vårdfokus. Myndighetens jurist Ana Tiedermann och Carina Skoglund, sakkunnig, har svarat skriftligt på frågor.

De förklarar att andra aktörer i ambulanssjukvården å sin sida framfört att förbudet mot att delegera läkemedelshantering innebär en patientsäkerhetsrisk. Dessa aktörer menade – i motsats till sjuksköterskornas organisationer – att delegering skulle höja kvaliteten i omhändertagande av patienter.

Ser ni några risker med att ta bort undantaget för delegering i ambulanssjukvården?

”Socialstyrelsen bedömer att samma krav på kompetens, kunskap och kontroll ska gälla oavsett var vården bedrivs. Idag sker läkemedelshantering ibland ’vid sidan av’ reglerna, vilket innebär större risker för patienter. Genom att införa delegering blir ansvarsfördelningen tydligare och patientsäkerheten bättre”, skriver Socialstyrelsen i sitt svar.

Höja bemanningen istället för delegering

Vårdförbundet menar att om det skulle vara en patientsäkerhetsrisk att ambulanssjukvårdare inte får ge läkemedel i ambulansen så bör bemanningskravet höjas från en till två sjuksköterskor i ambulanserna.

– Det handlar om en kunskapsfråga. Det är brist på specialistsjuksköterskor i ambulanssjukvård och på sjuksköterskor överhuvudtaget. Vi ser att ambulanserna till och med blir stående på grund av det. Arbetsgivarna ser då delegering som en genväg. Vi som har utbildningen och ansvaret är emot det, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening och Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor kan se behovet av att ambulanssjuksköterskan får hjälp med att förbereda och ge läkemedel i akuta situationer. De föreslår att handräckning ska bli tillåtet.

– Med handräckning menar vi att assistera legitimerade sjuksköterskor. Sjuksköterskan kan då förklara vilket läkemedel och dosen som ska dras upp och ges. Då kan jag fortsätta att ta ansvar för att det sker patientsäkert, säger Fredde Palmgren, ordförande för Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor.

Professionen föreslår handräckning

Socialstyrelsen skriver att de är medvetna om professionens förslag om att tillåta handräckning.

”Begreppet ’handräckning’ finns dock inte i föreskriften. Antingen har man den formella behörigheten enligt föreskriften eller så måste läkemedelshanteringen delegeras”, svarar Socialstyrelsens representanter.

Fredde Palmgren tycker att det är en milsvid skillnad på att ge en delegering, som kan gälla i hela verksamheten, jämfört med att handräcka en kollega.

– En delegering kan vara skriven av en chef eller kollega. Jag behöver inte personligen känna till ambulanssjukvårdarens erfarenhet eller kompetens. Personen kanske plötsligt tar ett initiativ, van att ha delegering. Men det är jag med min legitimation som har ansvar för vården. Det hela kommer aldrig att fungera, säger Fredde Palmgren.

”Då ser jag hela proceduren kollegan gör”

Han beskriver en situation när det skulle vara bra att handräckning var tillåtet:

– Jag kanske sitter och håller en medvetslös patients luftväg öppen. Eller sköter en annan uppgift som ambulanssjukvårdaren inte kan ta över. Då kan jag berätta vilket läkemedel som behövs och se hela proceduren när min kollega gör i ordning och ger det, säger han.

Fredde Palmgren ser ingen nytta i att ambulanssjukvårdaren har delegering i att ge tabletter. Han menar att om det räcker med tabletter är situationen sällan lika akut och han har själv möjlighet att ge läkemedlet.

Vill se begreppet handräckning infört

Han tycker att Socialstyrelsen nu genomför en stor, onödig förändring i ambulanssjukvården som äventyrar patientsäkerheten.

– De menar att det är kategoriskt fel med handräckning, som vi tycker är en mild förändring. De skulle behöva lyssna på oss sjuksköterskor inom ambulansen, det är ändå vi som har kompetensen och den juridiska rätten att ge läkemedel. Det går ju att införa begreppet handräckning i föreskriften helt enkelt, säger Fredde Palmgren.

Han tillägger att han har respekt för sina kollegor ambulanssjukvårdarna.

– De gör sitt jobb jättebra i teamet. Vi kompletterar varandra. Det är däremot viktigt att särskilja och förstå att de inte är utbildade medicinskt som en sjuksköterska. De har helt andra uppgifter.

Samtidigt som sjuksköterskeorganisationerna uttrycker oro för patientsäkerheten ställer sig andra remissinstanser positiva till förändringen. Det gäller exempelvis arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, och myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.