Gravida i riskgrupp tvingas jobba med patienter
Gravida i vecka 20-36 klassas som riskgrupp för covid-19 och har möjlighet att arbetsbefrias med ersättning från Försäkringskassan om arbetsmiljön inte kan göras smittfri. Men över hela landet tvingas gravid vårdpersonal jobba med patienter. Vårdförbundet är redo att lägga skyddsstopp för de medlemmar som känner oro.
Redan i höstas beslutade Arbetsmiljöverket att gravid vårdpersonal inte ska arbeta med misstänkt eller bekräftat smittade covidpatienter. Flera studier visade att gravida har en högre risk för att bli allvarligt sjuka i covid-19, vilket i sin tur kan resultera i för tidig födsel.
Sedan dess har gravid vårdpersonal över hela landet omplacerats till andra arbetsuppgifter, i många fall till avdelningar som inte har covidpatienter.
Men i slutet av februari skärptes allvaret när Socialstyrelsen klassade gravida i vecka 20-36 som riskgrupp för covid-19. En genomgång av befintliga studier visade att bland de som insjuknar i vecka 22-27 kan så många som 1 av 35 föda extremt prematurt, alltså före graviditetsvecka 28. Därefter är risken fortsatt hög (se faktaruta).
Risker för gravida
Socialstyrelsens analys, baserad på studier, visar att det inte fanns några ”ogynnsamma effekter” för kvinnor som fick covid-19 i tidig graviditet (före 13 veckor). Men från vecka 22 och framåt ökar risken för prematur förlossning kraftigt.
- Resultaten antyder att statistiskt sett kommer 1 av 35 kvinnor som får en covid-infektion i vecka 22-27 att föda extremt prematurt (före graviditetsvecka 28) på grund av infektionen.
- Vid infektion i vecka 28-31 kommer 1 av 70 kvinnor att föda mycket prematurt (vecka 28-31)
- och vid infektion i vecka 32-36 kommer en av 13 kvinnor att föda moderat eller sent prematurt (graviditetsvecka 32-36).
Med hänsyn till att inkubationstiden från smittotillfälle till sjukdom är 2-14 dagar innebär det, att risken för prematur förlossning ska anses föreligga mellan graviditetsvecka 20 + 0 dagar till graviditetsvecka 36 + 6 dagar.
Källa: Socialstyrelsen
Socialstyrelsens besked innebär att arbetsgivarna ska göra en ny riskbedömning för gravida anställda. Nyligen införde regeringen en möjlighet till förlängd graviditetspenning från vecka 20. Den gäller i de fall arbetsgivaren inte kunnat anpassa arbetsmiljön så att den blir smittfri, exempelvis genom att arbeta hemifrån (se faktaruta).
”Det känns inte alls tryggt”
Nu visar det sig att många gravida i vården nekas att söka ersättningen, då deras arbetsgivare anser sig ha gjort tillräckligt för att arbetsmiljön ska vara smittfri. Flera jobbar patientnära men på avdelningar som ska vara covidfria. En av dem är en sjuksköterska som vi väljer att kalla Johanna.
—Vi har ganska många patienter med diffusa symtom som skulle kunna vara covid, som vi testar på avdelningen. Dessutom flyttas covidpatienter i korridorer och hissar som används av alla. Då kan man inte säga att det är smittfritt. Och om det verkligen är det, varför har vi i så fall skyddsutrustning? Kollegor samt personer jag möter på väg till och från jobbet kan vara smittade. Det känns inte alls tryggt.
Arbetsgivarens ansvar
När du är gravid kan du ha rätt till graviditetspenning om det finns risker i din arbetsmiljö. Din arbetsgivare har ansvar för att en riskbedömning görs enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5).
Coronaviruset är klassat som ett smittämne i riskklass 3 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) om smittrisker. Dessutom har Socialstyrelsen bedömt att gravida under den senare delen av graviditeten har en högre risk att föda för tidigt. Din arbetsgivare gör en riskbedömning av din arbetsmiljö. Om din arbetsgivare inte kan omplacera dig eller anpassa dina arbetsuppgifter, till exempel att du får arbeta hemifrån, kan din arbetsgivare förbjuda dig att arbeta.
Om din arbetsgivare förbjuder dig att arbeta har du rätt till graviditetspenning under hela perioden du är förbjuden att arbeta, fram till 11:e dagen före beräknad förlossning.
Källa: Försäkringskassan
Johanna tror att det är en tidsfråga innan någon föder prematurt, med tanke på de risker Socialstyrelsen angett och att gruppen gravida inom vården är stor.
—Det är ett lotteri vem som ska klara sig och vem som ska drabbas. Det vill inte jag vara med om. Jag undrar om någon riskgrupp har rätt till denna ersättning om inte ens vårdpersonal har det, vi som jobbar i miljöer där man vet att viruset finns. För varje dag som går i väntan på ett vägledande beslut ökar riskerna för att någon ska drabbas, säger Johanna.
Hon är en av många som vänt sig till Vårdförbundets skyddsombud. Samtidigt har medlemsservicen Vårdförbundet Direkt blivit fullständigt nedringd av oroliga gravida medlemmar från hela landet.
— Det har varit många samtal under hela veckan. De flesta arbetsgivare tolkar de nya reglerna snävt. En medlem hade fått höra att det inte skulle gå att bedriva vård framöver om ingen gravid ska jobba med patienter. Känslan som sprider sig hos medlemmarna är maktlöshet och att de inte har ett människovärde som är värt att värna, de är bara arbetskraft, säger Annelie Nordström, en av rådgivarna på Vårdförbundet Direkt.
Kan bli aktuellt med skyddsstopp
För Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro är det en nyhet att många gravida medlemmar drabbats. Hon blir upprörd över arbetsgivarnas agerande och lovar att gå vidare med frågan.
— Allt detta görs för att det finns en brist. Arbetsgivarna ser en möjlighet att behålla gravid vårdpersonal eftersom man tidigare flyttat dem, för utan dem får de inte ihop vården. Men det är ingen ursäkt, det har funnits gott om tid att åtgärda bristen på våra medlemmar. Nu måste arbetsgivarna skärpa sig, det handlar om både mammans och barnets hälsa. Det är försiktighetsprincipen som gäller, säger Sineva Ribeiro och fortsätter:
— Vi ska ta ett samtal med vår centrala motpart, men också med arbetsgivare lokalt som fattat ett beslut där våra medlemmar känner oro. I yttersta fall får vi lägga skyddsstopp och koppla in Arbetsmiljöverket.
Varje arbetsgivare ska göra riskbedömning
Vårdfokus har vänt sig till arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, för att få svar på vilka råd de ger sina medlemmar, och varför regionerna tar risken att låta gravid vårdpersonal arbeta med patienter. SKR hänvisar till en vägledning på sin hemsida om att riskbedömningar ska ske mer strikt än tidigare, att hemarbete ska beaktas och om inga andra lösningar finns ska medarbetaren förbjudas att arbeta, för att sedan kunna ansöka om graviditetspenning.
SKR avböjer dock att svara på våra specifika frågor med följande motivering:
”Det är regionerna som gör riskbedömningen och vi kan inte säga något om hur de gör den eftersom vi inte vet.”
Något tydligt svar får vi inte heller från de största arbetsgivarna inom sjukvården. Ulrika Sundquist, HR-direktör i Region Stockholm, väljer att svara skriftligen på våra frågor.
”Respektive verksamhet genomför individuella riskbedömningar så snart arbetsgivaren får kunskap om att medarbetaren är gravid. I dessa riskbedömningar ingår att beakta att för gravida medarbetare från graviditetsvecka 22 ska arbetsgivaren genomföra särskilda anpassningar så att den gravida undviker att utsättas för smitta och ska då inte arbeta på avdelningar som vårdar covidpatienter eller patienter med misstänkt covid. På varje arbetsplats måste man hitta egna lösningar för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö.”
När vi frågar hur man garanterar att ingen patient eller medarbetare är smittad där den gravida vistas, väljer Region Stockholm att hänvisa till respektive sjukhus som har ”arbetsmiljöansvaret och gör den individuella riskbedömningen.”
Västra Götalandsregionen svarar via mejl: ”Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning i varje enskilt fall och bedöma vilka anpassningar av arbetet och arbetsuppgifterna som är möjliga att genomföra från graviditetsvecka 20. Det kan handla om anpassning i nuvarande arbetsuppgifter, andra arbetsuppgifter, tillfällig omplacering, övergång till hemarbete eller graviditetspenning.”