Granskning: Spärrade studenter

Halva klassen försvann på ett år

Halva klassen försvann på ett år
På röntgensjuksköterskeutbildningen i Jönköping tar man in över 40 studenter till de 30 platserna, på grund av stora avhopp. I höst är 21 registrerade på termin tre. Många klarade inte förkunskapskraven. Foto: André Deloisted.

Av 44 studenter är mindre än hälften kvar tredje terminen på röntgensjuksköterskeprogrammet i Jönköping. "Det ställs för höga krav på för kort tid. Jag är osäker på om jag kommer vidare i vår", säger studenten Camilla Thörn som går andra året.

Kombinationen av teknik och omvårdnad var det som lockade både Camilla Thörn och Maja Fasth till utbildningen.

– Jag genomgick själv en MR-undersökning när jag var 18 år. Det var en cool miljö och alla var så trevliga. Jag vill jobba med människor men skulle nog få för ont i hjärtat av att skapa relationer till svårt sjuka patienter, som en allmänsjuksköterska gör, säger Maja Fasth.

Camilla Thörn arbetade tidigare med digitaltryck och är van hantera maskiner.

Båda visste att utbildningen skulle bli tuff, men de kunde inte föreställa sig hur höga kraven var. Att man kunde bli utspärrad efter missade examinationer framkom efter några veckor på första terminen.

– Då tänkte jag inte så mycket på det. Det var först när jag insåg hur svåra tentorna är som det blev ett orosmoment. I förväg trodde jag absolut att jag skulle klara utbildningen, säger Camilla Thörn.

180

Så många röntgensjuksköterskor beräknas ta examen i Sverige under 2022 respektive 2023 enligt Nationella vårdkompetensrådets rapport från juni i år.

Det är framför allt de omfattande examinationerna i anatomi och fysiologi samt ”vetenskapstentan” som ställt till bekymmer i årskullen. Vid ett tillfälle blev 89 procent underkända.

– Det är för höga krav på för kort tid. Vi har fått kompendium med 1 000 anatomistrukturer som vi skulle översätta och lära oss på en vecka. Trots att jag pluggar både kvällar och helger, ibland 70 timmar i veckan, så räcker det inte, säger Camilla Thörn.

Skrev protestbrev

Efter att studenterna tagit upp problemen med programansvariga ordnades seminarium i studieteknik och mentorsträffar. Men det hjälpte inte, enligt Maja Fasth:

– I klassen är vi väldigt olika när det gäller ålder, tidigare studier och kulturell bakgrund, men det är lika för alla. Då måste det vara antingen utbildningen eller tentorna som brister.

Camilla Thörn är en av få studenter som kämpar sig kvar på röntgensjuksköterskeubildningen i Jönköping. Foto: Privat.

I våras skrev hon ner klassens synpunkter och lämnade in till institutionen. Studenterna gav förslag på förbättringar – bland annat att ta bort spärrarna, erbjudande om fler sätt att tenta (till exempel muntligt) och möjlighet att komplettera med inlämningsuppgifter vid kuggning i stället för att tvingas skriva om hela prov. Det skulle kunna avdramatisera examinationerna och minska pressen, menade de.

– Programledningen svarade att vi bara kan påverka vad vi själva tillför på utbildningen, ingenting annat. De kunde inte göra några förändringar.

Det blev droppen för henne. Hon hoppade av utbildningen.

”Terminsstarten var en käftsmäll”

Maja Fasth är inte ensam om att ge upp. Av 44 som började programmet höstterminen 2021 är mindre än hälften kvar. Men Camilla Thörn är beredd att kämpa vidare, ett steg i taget.

– En kursare beskrev starten på den här terminen som ”en käftsmäll”. Jag har funderat på att sluta, men det skulle kännas som bortkastad tid. Man satsar ju sin själ och sin ekonomi i det här. Samtidigt ligger man sömnlös inför tentorna. Jag är osäker på om jag lyckas komma vidare i vår.

Maja Fasth hoppade av utbildningen men funderar på att söka den igen, på ett annat lärosäte. Foto: Privat.

Berit Møller Christensen är programansvarig och ser varje avhoppad student som en förlorad röntgensjuksköterska. Samtidigt räknar institutionen med ett visst tapp. Programmet har 30 platser och de senaste åren har man antagit 44 respektive 42 studenter.

 –Vi har ett överintag eftersom vi vet att en del hoppar av och det sker av olika skäl, till exempel att det här inte är deras förstahandsval eller att de märker att utbildningen eller yrket inte passar dem, säger Berit Møller Christensen.

Svårt ta sig tillbaka

I höst är 21 studenter registrerade på termin tre, vilket är ganska bra, resonerar hon. De som kommer så långt tar oftast examen.

– Vi vet att det är svårt att ta sig tillbaka om man börjar släpa efter med studierna. Det skapar stress och press. Men om man är motiverad och lägger ner tid så klarar man utbildningen utan att ha toppbetyg från gymnasiet. Det visar de studenter som kommer in via alternativ antagning, som sker med bland annat intervjuer.

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

Hon tycker sig ha sett en förändring över tid när det gäller studenternas inställning till utbildning.

– I dag ger många upp eller gör något annat när det blir uppförsbacke. Förut hade de som sökte och kom in på programmet en större uthållighet och beslutsamhet att ta sig igenom till examen.

Att sänka kraven är absolut inget alternativ.

– Röntgensjuksköterska är ett legitimationsyrke med stort ansvar inom en verksamhet där den tekniska utvecklingen går snabbt och patienterna är i behov av allt mer avancerad vård. Vi vill, kan och får inte tumma på utbildningens kvalitet, säger Berit Møller Christensen.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida