Här får medarbetarna återhämta sig på arbetstid
80 procent kliniskt arbete, 20 procent återhämtning och kompetensutveckling. Så jobbar sjuksköterskor och barnmorskor i ett hållbarhetsprojekt i region Gävleborg. "Det är en fantastisk förmån att både kunna utvecklas på jobbet och få mer tid till att vara ute i naturen," säger Ottilia Svensson, sjuksköterska på lungavdelningen.
Frustration över att inte ha fått tillräckligt med återhämtning till nästa arbetspass, eller att man sällan hann sätta sig in ordentligt i vissa arbetsområden och sjukdomar. Signalerna från sjuksköterskor och barnmorskor i Region Gävleborg talade sitt tydliga språk – många var sjukskrivna eller bytte helt enkelt jobb.
– Förlossningen hade en tuff arbetssituation och man behövde ta in bemanningssköterskor. Vi på lungavdelningen hade problem med att både rekrytera och behålla personal eftersom internmedicin är ett tungt arbetsområde där patienterna ofta har flera olika diagnoser. Så även vi var beroende av hyrpersonal. Det behövdes en förändring för att vi skulle bli en mer hälsosam och attraktiv arbetsplats, säger Elenor Jennehag, vårdenhetschef på lungavdelningen vid Gävle sjukhus.
En kollega hade hört talas om ett arbetstidsprojekt med goda resultat i Västra Götalandsregionen, där de använt en del av arbetstiden både för återhämtning och kunskapsutveckling och dessutom kunnat minska på användningen av hyrpersonal. Ledningen för Region Gävleborg tyckte det var en bra idé att ta efter och gav grönt ljus. En arbetsgrupp sattes ihop och hade möten med berörda medarbetare. De kom fram till att 80 procent av arbetstiden skulle utgöras av kliniskt arbete, och resterande 20 procent skulle fördelas på verksamhetsutveckling och personlig återhämtning.
Paus under pandemin
– För att kunna komma i gång med projektet rent schemamässigt såg vi att vi behövde dra ner på antalet vårdplatser där det var möjligt, och tillfälligt ta in mer hyrpersonal, berättar Elenor Jennehag.
Några avdelningar vid både Gävle och Hudiksvalls sjukhus valdes ut för pilotprojektet ”Hållbart arbetsliv”, som sjösattes hösten 2019. Strax efter kom pandemin, allt vändes upp och ner och projektet fick pausas innan man riktigt kommit på banan.
– Men vi var noga med att hålla det aktuellt under hela pandemin med kontinuerliga avstämningar. Vi hade också med projektet i alla våra jobbannonser, även om vi samtidigt fick säga att det var på paus, säger Elenor Jennehag.
I mars i år kunde de äntligen dra i gång igen, och trots att så kort tid gått kan Elenor Jennehag konstatera att responsen från medarbetarna är positiv:
– De tycker att det är en fantastisk förmån att ha möjlighet till skogspromenader eller yoga på betald arbetstid, men också att kunna gå en handledarutbildning eller fördjupa sig i något annat som rör arbetet. Det kliniska arbetet är ju fortfarande tufft, men nu finns tid till återhämtning på ett annat sätt.
Så fungerar Hållbart arbetsliv 80:20
- Hållbart arbetsliv 80:20 är ett pilotprojekt där sjuksköterskor och barnmorskor inom slutenvårdens dygnet-runt-verksamhet erbjuds att arbeta 80 procent kliniskt, 10 procent med personlig utveckling/återhämtning och 10 procent med utveckling i verksamheten. Arbetssättet tillämpas året runt, förutom under sommaren då man arbetar 100 % kliniskt.
- De avdelningar som omfattas av projektet är lungavdelning och ortopedavdelningen vid Gävle sjukhus liksom förlossning/bb/gynekologisk vårdavdelning och medicinavdelning vid Hudiksvalls sjukhus.
- Medarbetare som deltar i projektet ska arbeta minst 75 % av heltid med skifttjänstgöring som innebär att de arbetar både dagar och kvällar och i vissa fall nätter.
- Medarbetare som inte inkluderas i delprojektet på grund av att de har lägre sysselsättningsgrad än 75 %, arbetar ständig natt eller har 40-timmars arbetsvecka, tillgodoses med individuell och verksamhetsbaserad kompetensutveckling.
Källa: Region Gävleborg
Ger arbetet högre kvalitet
Just 80:20-upplägget var anledningen till att sjuksköterskan Ottilia Svensson som nyutexaminerad sökte jobbet på lungavdelningen, och hon tycker att det ger hennes arbete en högre kvalitet. Eftersom hon är handledare har hon nu mer tid för förberedelser, så att studenterna kan få ut så mycket som möjligt av sin tid på sjukhuset.
– Det finns också tid att lära sig mer om alla nya tekniska produkter som hela tiden kommer – det hade varit väldigt svårt att hinna med annars. Varannan vecka har jag dessutom en extra återhämtningsdag där jag kan vara ute i naturen, och det är ju en fantastisk möjlighet.
Hennes kollega Olivia Hedin håller med. Tidigare jobbade hon på geriatriken, men lockades precis som Ottilia av möjligheten att få jobba på det här sättet. Eftersom hon har ett extra ansvarsområde med HLR-utbildningar, hinner hon nu planera dem på ett annat sätt. Dessutom har hon kunnat gå en utbildning inom trakeostomi.
– Lungmedicin är spännande men också väldigt tufft och stressigt. Med det här upplägget kan man se fram emot luckor av välbehövlig ledighet. Eftersom vi har önskeschema kan man ibland ta ut en långhelg vilket är väldigt värdefullt. Den tiden spenderar jag oftast i stallet med min häst.
Några konkreta resultat i form av till exempel minskad sjukfrånvaro går dock inte att se ännu, eftersom projektet fick göra uppehåll under pandemin. Men vissa avdelningar har redan kunnat dra ner på hyrpersonal, vilket är ett kvitto på att medarbetarna upplever att de orkar och hinner med mer, menar Elenor Jennehag. Lungavdelningen klarar sig fortfarande inte utan bemanning utifrån, men projektet är fortfarande nytt och okänt för många även om man satsat en del på marknadsföring, bland annat i jobbannonser.
– I takt med att vi når ut till fler tror jag vi kommer att få lättare att rekrytera ny personal även till lungavdelningen. Och beroende på vad utvärderingen framöver visar, kanske det också blir aktuellt att införa det här arbetssättet i fler yrkeskategorier. Vi tror verkligen på den här modellen!