Ledarskap

Prisas för att ha vänt skutan på smärtmottagningen

Prisas för att ha vänt skutan på smärtmottagningen
Carina Carlsson är specialistsjuksköterska i onkologi och handplockades från Huddinge sjukhus för att lyfta smärtmottagningen på Södertälje sjukhus. Nu får hon utmärkelsen Årets ledare inom omvårdnad för sitt arbete. Foto: Privat.

Med patienten i fokus har enhetschefen Carina Carlsson lagt om kursen för smärtmottagningen på Södertälje sjukhus. Från att ha varit nedläggningshotad har avdelningen kunnat anställa flera personer och remisserna strömmar in. För det får hon Svensk Sjuksköterskeförenings stipendium Årets ledare i omvårdnad 2021.

Carina Carlsson har en bakgrund som specialistsjuksköterska inom onkologi och handplockades från smärtmottagningen vid Huddinge sjukhus till den nedläggningshotade mottagningen i Södertälje för 10 år sedan.

– Vi har hela tiden haft ett mål, en föreställning om hur smärtvården ska se ut på ett akutsjukhus. Det finns inte beskrivet, utan det har jag formulerat utifrån egna erfarenheter på Huddinge. Bland annat ska vi utbilda patienter och personal om smärta och behandlingsmetoder, arbeta mot  både öppenvård och slutenvård och arbeta mulitidisciplinärt och utifrån ett beteendemedicinskt synsätt, säger hon.

Redan från början hade Carina Carlsson ett tydligt mandat att kunna anställa personal direkt på mottagningen. Processen att bygga upp avdelningen skedde steg för steg. Hon beskriver behovet av smärtvård som stort i hela samhället.

– Här i regionen har vi Vårdval smärta – det finns inte någon annanstans i landet och har resulterat i att tillgången för kvalificerad smärtvård har förändrats. Vårdval smärta har ett specifikt uppdrag och tar sällan emot de komplexa svåra patienterna. De går runt mellan primärvården, akutmottagningar, beroendemottagningar och smärtmottagningar. Vi har kunnat möta dem, bland annat eftersom vi kunnat anställa psykologer och psykoterapeuter som varit intresserade av att jobba med gruppen och vill utvecklas inom smärtvård.

I uppstartsfasen arbetade Carina Carlsson och hennes team mycket med att marknadsföra sig mot vårdcentralerna.

– Vi var ute i primärvården och berättade vad vi gjorde och vad vi förväntar oss att man ska utföra på vårdcentralen innan man remitterar till oss.

Inga typiska patienter

Någon typisk patient som remitteras finns inte, de kommer i alla åldrar. Men, berättar Carina Carlsson, många är kvinnor mellan 40 och 60 år, med någon form av långvarig generaliserad smärta, typ fibromyalgi eller smärta i ländrygg eller nacke. Inte sällan förekommer neuropsykiatriska diagnoser med psykosociala svårigheter. När en remiss kommer in bedöms den alltid av hela teamet tillsammans.

– Varje profession har på sig sina glasögon och vi tittar bland annat på om patienten bör träffa ett helt team med läkare, sjukgymnast och psykolog eller om det räcker med en läkarbedömning, säger Carina Carlsson.

Det inledande patientmötet är alltid 90 minuter och patienten har inför det fått en enkät hemskickad. Han eller hon ska också rita in på en smärtteckning och svara på frågor i ett livskvalitetsformulär där sådant som ångest, depression och sömn mäts. När teamet sedan har träffat patienten hålls en patientkonferens där man gör en individanpassad behandlingsplanering. Behandlingen kan pågå olika länge utifrån behov och består av till exempel smärtskola, psykoterapi, KBT/ACT individuellt eller i grupp, fysioterapi eller en kombination. Till skillnad från smärtrehab jobbar mottagningen också med läkemedelsbehandling. Efter behandlingen görs slutligen en uppföljande teambedömning inför avslut.

Förutom patienter i öppenvården arbetar smärtmottagningen också med patienter som är inlagda på sjukhuset. Teamet, som oftast består av läkare och sjuksköterska, går då ut på avdelningarna för att göra en bedömning på plats.

Utbildning viktigt uppdrag

– Ett annat viktigt uppdrag är att vi utbildar personalen här på sjukhuset, bland annat inom akut smärta och långvarig smärta, epidural och tens. Men under pandemin har vi tyvärr fått begränsa den verksamheten, säger Carina Carlsson. 

Hennes vision är att mycket av smärtmottagningens arbetssätt skulle kunna tillämpas även i primärvården, för att fånga upp patienterna tidigare.

– Det finns ett behov av det, precis som det finns specialistsjuksköterskor som kol- och diabetessjuksköterskor på vårdcentralerna. Det går ju att göra det här där också, det är där patienterna finns. Och eftersom det inte finns någon särskild specialistutbildning till att bli smärtsjuksköterska – många kommer som jag från onkologi, andra från intensivvård eller anestesi – det skulle ju likaväl kunna vara en distriktssköterska som arbetar som smärtsjuksköterska i ett team inom primärvården, säger Carina Carlsson.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida