Hennes behå-forskning ledde till bättre postoperativ vård

En vanlig fråga från patienterna väckte nyfikenheten hos personalen på bröstcancermottagningen. Vilken behå är bäst att använda efter operation för att minska smärta? Eftersom det inte fanns någon evidens att luta sig mot bestämde sig Malin Backman för att göra en studie.

På Karolinska Universitetssjukhuset genomförs varje år omkring 1 000 bröstoperationer. För att skydda det nyopererade bröstet och minska smärta rekommenderas patienterna att bära någon typ av behå postoperativt. Behån minskar också risken för komplikationer som till exempel svullnad och vätskeansamlingar, så kallade serom.

Tidigare erbjöds de allra flesta kvinnor en mjuk och enklare modell. Efter vissa ingrepp rekommenderade personalen en stabilare behå med viss kompression med hyskor och breda band. Men vilken av de två modellerna som gjorde störst nytta saknades det kunskap om.

– En del kirurger var väldigt tydliga med vilken modell som skulle användas, andra lämnade över ansvaret till sjuksköterskan. Men det fanns inget vetenskapligt stöd för att den ena eller den andra behån lindrade symtomen bättre. Det kändes inte tillräckligt, vi ska arbeta evidensbaserat, säger Malin Backman.

Outforskat område

Som disputerad sjuksköterska sökte hon svar i forskningen, men insåg ganska snart att det inte gjorts några studier inom området postoperativt behåstöd efter bröstcancerkirurgi.

– Samtidigt vet vi från tidigare studier att upp till 60 procent av kvinnorna upplever smärta en tid efter operationen. Om smärtan inte lindras omgående finns det risk att den blir långvarig, eller till och med bestående, säger Malin Backman.

Hon sökte fondmedel, etiktillstånd och planerade för en randomiserad studie som skulle jämföra de två olika behåalternativen. 200 kvinnor inkluderades och lottades till att antingen använda den stabila behån eller den mjukare modellen. Deltagarna uppmanades att använda behån så mycket som möjligt under dygnets alla timmar i tre veckor efter operationen och alla fick fylla i symtomformulär före och tre veckor efter operation.

I en dagbok registrerade deltagarna följsamhet till användning av behån, smärta enligt en numerisk skala från noll till tio, NRS, och användning av smärtstillande läkemedel. De svarade också på frågor kring nöjdhet med den postoperativa behån, komfort, bekvämlighet och rörelseförmåga.

Stabilt stöd gav mindre smärta

Resultatet visade att följsamheten var hög oavsett grupp – i snitt använde kvinnorna behån i 22 timmar per dygn. Det var heller ingen skillnad mellan grupperna avseende smärta, intag av smärtstillande läkemedel, andra symtom och förekomst av komplikationer. En stor andel patienter, 68 procent, rapporterade smärta grad 3 eller högre de första 14 dagarna oavsett vilken behå de använde. Efter tre veckor rapporterade fortfarande närmare hälften, 46 procent, någon grad av smärta i det opererade bröstet.

För gruppen kvinnor som rapporterade smärta tre veckor efter operationen visade det sig att den var signifikant lägre hos dem som använde en stabil behå jämfört med de som använde en mjuk behå. Deltagare som använde stabil behå upplevde samtidigt högre grad av bekvämlighet, högre känsla av trygghet vid aktivitet och i vardagen samt högre stöd och stabilitet jämfört med den andra gruppen.

– Det känns viktigt och betydelsefullt att vi nu kan visa att det finns skillnader mellan de olika modellerna, framför allt för kvinnor med smärtproblematik efter operationen, säger Malin Backman.

Med den nya evidensen i ryggen har Bröstcentrum på Karolinska universitetssjukhuset nu ändrat sina rutiner. I första hand rekommenderas den stabila behån – om ingreppet inte kräver något annat. Ansvarig kirurg ska tydligt dokumentera vilken typ av behå patienten bör använda efter operationen.

– Studien har också lärt oss att vara mer noggranna med att ge rätt storlek för bästa komfort och bekvämlighet. Vi har fått större förståelse för hur viktig behån är som plagg för kvinnor. De som använder behå vet hur obekvämt det är om den sitter för löst eller för hårt.

Intresset från kollegorna är stort och Malin Backman kallar sig numera lite skämtsamt behåexpert. Hon har presenterat studieresultaten både nationellt och internationellt. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Oncology Nursing.

Det nationella vårdprogrammet har dock inte ändrats utan det behövs fler studier som bekräftar resultatet berättar Malin Backman.

­– Vi hade gärna undersökt vilken behå som passar bäst vid olika typer av ingrepp, men då hade vi behövt inkludera ett mycket större antal patienter, säger hon.

Förbättrar vården

Malin Backman och hennes kollegor analyserar just nu också de kvalitativa data som samlats in under studien. Här kommer de att få mer detaljerad information om den postoperativa behåns betydelse efter bröstcanceroperation. Resultaten kommer troligtvis att publiceras under hösten.

– En positiv sidoeffekt av studien har varit att sjuksköterskornas intresse för vårdforskning har ökat. Det känns väldigt kul! Vi behöver bli fler forskare som kan bidra till att förbättra vården för personer med olika sjukdomar.  

– Även om vi inte räddar liv med den här typen av studier förbättrar vi den postoperativa vården för våra patienter genom att minska symtombördan och öka livskvaliteten. Att vi arbetar evidensbaserat är ett absolut krav inom hälso- och sjukvården.