Hon drar ut proppen på nolltid

Vid stroke är varje minut dyrbar. Röntgensjuksköterskan Susanna Johansson jobbar på interventionscentret som är snabbast i landet med att ta ut proppar ur hjärnan.

Så fort det finns en misstanke om stroke går larmet i sjukvården. Patienten tas med högsta fart till närmsta sjukhus där datortomografi (DT) och DT-angiografi genomförs. Det ger svar på om symtomen orsakas av en blödning eller om en propp blockerar blodkärl i hjärnan — så kallad ischemisk stroke, vilket är det vanligaste. På vissa sjukhus görs även en DT-perfusion som visar mängden räddningsbar hjärnvävnad i det drabbade området.

Vid ischemisk stroke är förstahandsvalet propplösande läkemedel, trombolys. Det ges endast inom 4,5 timmar från symtomdebut och ibland kan det vara svårt att veta när det skett — stroke börjar inte sällan under sömnen.

Dessutom kan en del proppar i hjärnans större artärer inte lösas upp. I dessa fall är det aktuellt med trombektomi där proppen plockas ut mekaniskt. Det fördubblar chansen till att kunna leva ett normalt liv.

Miljontals hjärnceller dör

Trombektomier görs i dag endast på sex sjukhus i landet — ett av dem är Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. På neurointervention jobbar röntgensjuksköterskan Susanna Johansson. Hennes vardag består av angiografi-ledd och minimal-invasiv behandling av olika sjukdomar och skador som drabbat hjärnans blodkärl. Det speciella när strokelarmet går är att allt måste ske fort.

— Vi har ett färdigdukat sterilt bord med allt som behövs inne på salen. Tillsammans med anestesi förbereder vi inför patientens ankomst, det kan röra sig om några minuter till som längst någon timme om transporten går från ett annat sjukhus. Cirka två miljoner hjärnceller, motsvarande fyra dagars kvalitetsliv, går förlorat varje minut. Vi tränar och finslipar rutiner hela tiden för att kapa tid, man tävlar mot klockan som grupp men också mot sig själv, säger Susanna Johansson.

Suger ut proppen

En av röntgensjuksköterskorna ansvarar för dokumentation, öppnande av material och patientförberedelser. Den andra röntgensjuksköterskan jobbar sterilt, klär patienten i operationsdukar och assisterar läkaren. Ofta räcker det att patienten är lokalbedövad och sederad, men ibland kan det behövas narkos.

— Vi gör ett litet snitt i ljumsken och går via en artär upp till hjärnan med en kateter. Genom den kan vi använda olika verktyg för att få bort proppen, som vi lokaliserar med samtidig angiografi. På Sahlgrenska använder vi främst aspiration, vilket innebär att vi suger ut proppen. I vissa fall kan vi behöva en stent retriever — ett slags nät som vi fångar in proppen med, säger Susanna Johansson.

De senaste siffrorna från kvalitetsregistret för endovaskulär behandling av stroke visar att Sahlgrenska under förra året var överlägset snabbast på trombektomier. Både när det gäller tiden från patientens ankomst till kärlpunktion, och från kärlpunktion till slutresultat.

— Ibland sker en förbättring i samma stund som proppen avlägsnas, en del är snabbt uppe och går som om inget har hänt. Det är häftigt att se. Det var en av anledningarna till att jag sökte mig till intervention, jag ville följa patienten även efter undersökning och få vara med och bota, säger Susanna Johansson.

Ny utbildning i intervention

För att jobba på intervention räcker det att vara grundutbildad röntgensjuksköterska. Det ges interna kurser och en lång introduktion på arbetsplatsen. I framtiden kommer det förmodligen behövas många fler röntgensjuksköterskor inom intervention. Bara när det gäller trombektomier väntas antalet patienter öka – främst eftersom riktlinjerna nyligen ändrades till att trombektomi kan genomföras upp till 24 timmar efter symtomdebut om det bedöms ha nytta för patienten.

Passande nog startar Göteborgs universitet och Sahlgrenska en utbildning i intervention på avancerad nivå våren 2022. Den ger 15 högskolepoäng inom huvudämnet radiografi. Första året är utbildningen uppdelad på två terminer, den kan läsas på distans men flera examinationer sker på plats i Göteborg.