Hon prisas för uppsats om bedömning av sjukdom på mörk hud

”Det kan vara svårare att se om huden blir blek eller blåaktig vid sjukdom”, säger Linda Sjökvist. Hon saknade en kurs om bedömning av melaninrik hud under sjuksköterskeutbildningen. I stället skrev hon sin uppsats om ämnet för att lära sig mer.

Linda Sjökvist märkte under en vfu-tid att sjuksköterskor hade kunskapsluckor om melaninrik, det vill säga mörk hud.

– Patienter med mörk hud ökar i den svenska sjukvården. Jag väntade mig därför en kurs under sjuksköterskeutbildningen om hur man bedömer hälsotillstånd på dem eftersom blekhet och utslag ser annorlunda ut. När kursen inte kom bestämde jag mig för att fördjupa mig i ämnet i min uppsats.

Hennes uppsats handlar om sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma sjukdomstecken på patienter med melaninrik hud i ambulanssjukvård.  

Hon läste till sjuksköterska på Skövde högskola och nu har hon fått lärosätets mångfaldsstipendium för sin kandidatuppsats.

Okunskap om mörk hud

Till den intervjuade hon tio sjuksköterskor som arbetar inom ambulansen från mellersta till norra delen av landet.

– De är först på plats och ska göra snabba initiala bedömningar på sjuka. Jag ville höra både om deras kunskap, erfarenhet och vilken utbildning de får.

Sjuksköterskorna berättade att det var svårt att se rodnad, blekhet, cyanos och även nässelutslag, urtikaria, på patienter med melaninrik hud.

– Flera av dem sa att det blir en osäkerhet i bedömningen. Några gjorde jämförelsen om de haft patient med ljus hud kunde de snabbare bedöma om patienten var blek och gråaktig. När de vårdade en patient med mörk hud kunde bedömningsfasen ta längre tid och de lutade sig mer mot vitala parametrar och anhörigas uppfattning.

Bedömningsinstrument en trygghet

Oavsett sjukdomstecken på huden så använde alla sjuksköterskorna i ambulansen bedömningsinstrument utifrån systemet XABCD (stor blödning, luftväg, andning, cirkulation och medvetandegrad) och tog vitala parametrar.

– Då upptäcker de exempelvis lägre syresättning och blodtryck, även om de inte kan avgöra tecknen på hudfärgen. De tyckte normalvärden för vitala parametrar var en trygghet i sin bedömning, när de kände osäkerhet.

Några av sjuksköterskorna tyckte att de träffat så många mörkhyade patienter att de lärt sig se olika sjukdomstillstånd.

Bara någon av sjuksköterskorna hade fått lite kunskap med sig från  grundutbildningen. Ingen hade fått vidareutbildning i området sedan de kom till ambulansen.

Under arbetet med uppsatsen har hon själv lärt sig mycket.

– Det är bra att titta på slemhinnorna innanför läpparna eller de nedre ögonlocken. Där syns blekhet eller om tonen är blåaktig.

Linda Sjökvist frågar sig hur jämlik vården i Sverige är. Hon ser priset som en möjlighet att uppmärksamma bristen i utbildningarna inom området.

– Jag vill med mitt arbete lyfta att det finns en kunskapslucka. Det är viktigt att få en ögonöppnare. Vi sjuksköterskor behöver höjd kompetens inom området för att öka patientsäkerheten. Vården kan bli mer jämlik om kunskapen ökar.

Hon tycker själv att det varit svårt att få tag på information, även om det finns eldsjälar i landet som ger föreläsningar. I samband med att hon skrev uppsatsen kom också en ny lärobok ut om diagnostik av personer med melaninrik hud.