Arbetsmiljö

Hon säger upp sig från akuten: ”Som att avsluta ett destruktivt förhållande”

Hon säger upp sig från akuten: ”Som att avsluta ett destruktivt förhållande”
Nadja Ståhl har arbetat som undersköterska och sjuksköterska i sammanlagt 15 år. Hon har startat sjuksköterskeupprop och varit ordförande i Vårdförbundet Student. Nu lämnar hon sitt jobb och fackliga uppdrag, men stannar kvar inom vården. Foto: Jenny Kallin och Region Norrbotten.

Sjuksköterskan Nadja Ståhl har jobbat hårt på akutmottagningen, engagerat sig fackligt, startat sjukvårdsuppror och försökt få gehör från politiker och arbetsgivare. Nu har det gått så långt att hon har sagt upp sig från jobbet på Sunderby sjukhus. ”Att jobba i regionen är som att vara kvar i ett självskadebeteende”, säger hon till Vårdfokus.

14 november

Beslutet kom inte hastigt. I flera månader har Nadja Ståhl, akutsjuksköterska på Sunderby sjukhus i Norrbotten, gått i tankar om att säga upp sig om ingenting snart förändrar situationen. För ett par veckor sedan när hon kom hem från sitt jobb på akutmottagningen kunde hon inte hålla gråten tillbaka.

– Jag grät på grund av alla svårt sjuka, palliativa patienter, som blir liggande på akuten på hårda britsar när det inte finns slutenvårdsplatser, säger Nadja Ståhl.

I fredags kände hon till slut att det var dags.

– När jag tog det beslutet, kände jag en enorm lättnad. Mina kollegor frågade varför jag var så glad, jag sa att det var för att jag sagt upp mig. Men är hemskt att det ska vara så, säger Nadja Ståhl, som nu har jobbat i drygt ett år på sjukhusets akutmottagning.

Ingen kan säga att jag inte har försökt.

Vad blev droppen som fick bägaren att rinna över?

– Det är helheten. Jag har försökt få politiker att förstå vad som måste göras, lämnat in en lista på förslag på hur man ska behålla sjuksköterskor, själv kommit med förslag till min arbetsgivare. Men det blir nej på allting. Ingen lyssnar. I stället kommer de med paniklösningar hela tiden, som att öppna akutvårdplatser, när det är slutenvårdsplatser vi behöver. Nu räcker det. Att vara anställd av regionen är som att vara fast i ett självskadebeteende. Att avsluta detta är som att göra slut på ett destruktivt förhållande.

Regionen får nytt styre vid årsskiftet. Har du ingen förhoppning om att det ska förbättra situationen?

– Jag tror att det kommer att ta så många år innan det blir bättre. Och jag kan inte säga att oppositionen lyssnat så mycket på oss heller.

Vart går du i stället?

– Det lutar åt bemanningsföretag, då får jag välja själv hur jag jobbar. Inom Region Norrbotten gäller ju karens ett år, men jag har fått många fina erbjudanden från andra håll. Det finns uppdrag överallt, så arbetslös kommer jag inte att vara. Jag stannar i vården, och så kan jag plugga samtidigt.

Kommer du att fortsätta att vara engagerad i Vårdförbundet?

– I dagsläget, nej. Jag upplever att jag är för rak, ärlig och kommunikativ, och att det inte alltid passar Vårdförbundet. Jag skulle önska att facket vågade vara tuffare i opinionsbildningen, ställa ansvariga till svars, vara mer synliga. Just nu upplever jag att man hellre sitter i knä på SKR och för dialoger som inte leder någonstans. Vi sitter på makten, det är vi som ska utföra den hälso- och sjukvård som SKR är skyldiga att bedriva.

Varför vill du då inte själv fortsätta engagera dig?

– Ingen kan säga att jag inte har försökt, jag har satt all min fritid på att försöka påverka och göra skillnad. Suttit på nätterna och skrivit debattartiklar och mejl till ansvariga. Men jag måste börja tänka på mig själv, säger Nadja Ståhl.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida