Röntgen

Terése strålar tumörer med bättre precision – tack vare ny teknik

Terése strålar tumörer med bättre precision – tack vare ny teknik
Terése Olin gillar den långvariga patientkontakten. En del strålas mer än 30 gånger. Foto: André de Loisted.

Röntgensjuksköterskan Terése Olin har valt en ovanlig karriärväg. På strålbehandlingen får hon följa patienter under längre tid. Nu kör hon en helt ny maskin som ger bättre och säkrare cancerbehandling.

Skjutdörrarna av glas glider upp och patienten lotsas genom de snirkliga gångarna in till behandlingsrummet. Ett grönaktigt sken flödar från strålningsmaskinen, ner på den svarta britsen. Ett svagt brummande fyller rummet. Röntgensjuksköterskan Terése Olin hjälper patienten till rätta. Det är som att kliva in i ett futuristiskt rymdskepp. I taket och på väggarna hänger videokameror och datorskärmar.

Patienten har tidigare undersökts i en magnetkamera, för att planera hur strålningen ska ges. I detta fall handlar det om två metastaser i hjärnan som behöver behandlas flera gånger. Terése Olin beskriver ett verkligt patientfall, men visar på en docka.

Hon tar fram en vit plastmask som är formgjuten efter patienten. Den ska minska risken för rörelser under behandlingen och göra att patienten placeras i samma position som när bilderna till behandlingsunderlaget togs. Hon lägger masken över patientens ansikte, knäpper fast den i britsen med hjälp av sex plastknappar.

– Trots masken kan både tumör och patient röra sig lite under behandlingen. I vanliga fall måste man kompensera för det med en marginal som gör måltavlan större. Det innebär mer strålning till frisk vävnad, och ibland kan man inte behandla alls om tumören ligger för nära riskorgan. Allt det är på väg att ändras nu, säger Terése Olin.

Störst nytta gör den nya tekniken för hjärntumörer. Vi kan ge väldigt träffsäkra behandlingar.

Möjligt stråla flera områden samtidigt

Förra året köpte Skånes universitetssjukhus i Lund in två nya strålningsmaskiner som är de första i sitt slag i Sverige. Dosplaneringssystemet gör det möjligt att stråla flera områden i hjärnan samtidigt, stora som små tumörer. I undersökningsrummet finns både slätröntgen och en enklare datortomograf, som ser till att patienten ligger på exakt samma sätt som när undersökningen planerades. Dessutom går det att se om tumörerna ändrat läge med tiden.

Röntgenbilder tas kontinuerligt under behandlingen. Samtidigt övervakar videokameror och värmekameror hela behandlingen. Om patienten rör sig det minsta bryts strålningen.

Terése Olin, röntgensjuksköterska. Foto: André de Loisted.
Terése Olin markerar ett område som kamerorna ska övervaka. Foto: André de Loisted.

– Britsen kan vridas och vinklas åt alla håll. Med ett litet knapptryck får vi patienten i rätt läge igen, och behandlingen återupptas genast, säger Terése Olin.

I samma stund som knappen trycks in börjar det brumma om britsen. På en skärm ser vi ett vitmarkerat område som visar patientens nuvarande position. Det rör sig och linjerar slutligen med en gul markering som visar önskad behandlingsposition.

– Störst nytta gör den nya tekniken för hjärntumörer. Vi kan ge väldigt träffsäkra behandlingar, precisionen understiger en millimeter. Vi kan ta röntgenbilder från alla britsvinklar, vilket ger mindre strålning till frisk vävnad och riskorgan. Allt detta kan på sikt leda till skonsammare och mer effektiva behandlingar för patienterna, säger Terése Olin.

28 patienter per dag och maskin

Vi går ut till rummet där behandlingen styrs och övervakas. Patient och vårdpersonal kan prata med varandra. Vid de första behandlingstillfällena kan det vara nödvändigt att ge mycket information till patienten, beskriva de olika stegen. Vissa patienter behöver ta lugnande medicin. Men de flesta vänjer sig vid att ligga fixerade.

När alla förberedelser är klara påbörjas behandlingen. Gantryt, där strålningen kommer ut, rör sig i en cirkel runt patientens huvud. I gantryt sitter små blyblock som hela tiden flyttar på sig, för att släppa igenom strålningen på rätt ställe. Efter ett tag vrids britsen och maskinen går i en ny cirkel kring patienten. På mindre än en kvart är de två metastaserna färdigstrålade för denna gång.

– Den nya tekniken gör att vi kan behandla patienter som tidigare var för tekniskt eller fysiskt krävande, framför allt de med multipla metastaser i hjärnan. Dessutom går det snabbt och vi hinner med många patienter, vi brukar ha cirka 28 inbokade per maskin varje dag, säger Terése Olin.

Det snabba patientflödet påminner om arbetet på en röntgenklinik. Under sina åtta första år i yrket jobbade Terése Olin med diagnostik. Hon bytte till strålbehandling 2016, för att få följa patienterna under en längre tid och för att få vara med och bota.

Så fungerar strålning

  • Strålbehandling har använts i vården i mer än 100 år. Den strålning som vanligen används är av samma typ som vid röntgenundersökningar, men med mycket högre energiinnehåll.
  • Strålningen bildar, i samverkan med kroppens vävnader, elektriskt laddade partiklar som skadar cellernas arvsmassa, dna, i det område av kroppen som behandlas.
  • Skadorna i arvsmassan hos normala celler repareras ofta, men tumörceller har sämre reparationsförmåga. Därför dör tumörcellerna medan de flesta friska celler överlever.

Källa: Cancerfonden

Livsöden berör

Hon tycker att den stora skillnaden mot röntgen är tacksamheten från patienterna. Under de många behandlingarna hinner de bygga upp en relation, hon lär sig vilka behov patienterna har och kan ge mer stöd och fånga upp besvär som andra delar av vården kan hjälpa till med.

Terése Olin, röntgensjuksköterska. Foto: André de Loisted.
Avancerad teknik och bildtagning är vardag på strålbehandlingen Foto: André de Loisted.

– Vi får ta del av olika livsöden som berör. På sätt och vis har det gjort att jag uppskattar vardagslunken på ett helt nytt sätt. Det är vad våra svårt sjuka patienter längtar mest efter.

En annan skillnad är mixen av personal och kompetens. Terése Olin är en av två röntgensjuksköterskor som arbetar med de nya maskinerna, och där arbetar även fyra allmänsjuksköterskor. Röntgensjuksköterskan är utbildad med inriktning på bildtagning och teknik, denna kompetens kompletteras med sjuksköterskans kompetens inom omvårdnad och allmänmedicin.

– Det är fortfarande en ovanlig yrkesbana för röntgensjuksköterskor, när jag utbildade mig var det inget man pratade om. Jag uppmanar alla som är intresserade att hospitera på en strålklinik. Det är en spännande och stimulerande miljö, bra kollegor och en snabb teknikutveckling, säger Terése Olin.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...


Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida