Lärdomen från skolskjutningen: Vården behöver komma snabbare fram

För ett år sedan inträffade Sveriges dödligaste masskjutning. I polisens utvärdering av händelsen på Campus Risbergska konstateras att vården behöver komma fram snabbare till skadade. En metod för livräddande insatser som involverar alla blåljusorganisationer bör utvecklas, enligt rapporten.

Vid pågående dödligt våld (PDV) är polisens taktik att så snabbt som möjligt identifiera och oskadliggöra gärningsmän. Under tiden avvaktar räddningstjänst och ambulans på en så kallad brytpunkt tills platsen anses ”tillräckligt säker”.

Efter dådet på Campus Risbergska tog det tre timmar. Två skadade levde minst 45 respektive 30 minuter innan de dog, och hade under tiden telefonkontakt med anhöriga. Totalt avled 11 personer inklusive gärningsmannen.

Omfattande lokaler, rökfyllda utrymmen och oklarheter kring antalet skyttar var några försvårande omständigheter. Bland annat misstogs civilklädda poliser för misstänkta gärningsmän, enligt Polismyndighetens utvärdering som presenterades i januari.

Tränar enbart på respektive specialkompetenser

Där konstateras också att sjukvårdsinsatser behöver komma i gång snabbare för att rädda liv i en sådan allvarlig situation. Det håller Jonas Aléx, ambulanssjuksköterska och forskare vid Umeå universitet med om.

– För att minska det terapeutiska vakuumet – tidsintervallet mellan skada och vård – krävs ett tätare organiserat samarbete mellan räddningstjänst, polis och ambulans. De övningar vi har idag inom PDV går till stor del ut på att varje profession tränar på sin specialitet.

Han förespråkar en modell där taktiskt tränad sjukvårdspersonal går in i ett tidigare skede tillsammans med beväpnad polis, iklädda skottsäkra västar och andra lämpliga skydd.

– I en situation med många skadade kommer vi att behöva sitta på knä, jobba med händerna och ha blicken neråt. Gärningsmän kan gömma sig bland offren eller agera vittnen, så helt säkert blir det aldrig. Men jag och många andra skulle vara trygga med att låta polisen bli våra ögon och öron medan vi räddar liv.

Före detta sjuksköterskor bildade vårdtrupp

I polisens utvärdering problematiseras begreppet ”tillräckligt säkert”. Nuvarande metod för PDV-händelser utgår ifrån att polisen är först på plats.

I rapporten nämns en knivattack på en skola i Värmland där personal från räddningstjänsten konfronterade gärningsmannen med pulversläckare. Vid ett terrordåd i London omhändertog allmänheten skadade när brottet fortfarande pågick runt omkring.

”Då kan inte räddningstjänst och ambulanssjukvård avvakta på en brytpunkt till dess polisen uppfattar platsen som tillräckligt säker. Man måste försöka ta sig fram till de skadade och själv göra löpande riskbedömningar för sin egen säkerhet. Samma synsätt bör tränas in i PDV-metoder”, skriver rapportförfattaren Erik Nord.

På Risbergska spelade en mindre grupp nyanställda poliser med tidigare karriärer som sjuksköterskor, brandmän och militärer en viktig roll. De formerade en spontan sjukvårdstrupp som kunde agera innan platsen var helt säker eftersom de var där i egenskap av just poliser.

Vill lära av USA

Jonas Aléx menar att bedömningen om vad som är tillräckligt säkert vid exempelvis en skolskjutning eller ett terrordåd riskerar att bli individuell, eftersom olika personer kan ha olika benägenhet eller möjligheter att ta risker.

– Därför behövs ett koncept där alla agerar likadant varje gång, säger han.

Jonas Aléx kämpar för att få finansiering till forskningsstudier som kan leda fram till ett sådant.

– Det finns idag väldigt lite medicinsk data och nästan ingen forskning som jämför olika arbetssätt. Men vi vet att exempelvis en skolskjutning oftast är över på 15 minuter och det är troligt att personer som blivit skjutna kunde överlevt om de fått hjälp snabbare. I USA finns stor kunskap, personer som jobbat med det här i 25 år, som vi kan lära oss av, säger han.

”Skyddsväst innebär extra risktagande”

Janí Stjernström, vice ordförande i Vårdförbundet, har också läst polisens utvärdering från Risbergska och säger att hon förstår utmaningarna och resonemangen om snabbare vård. Samtidigt framhåller hon att polis, räddningstjänst och ambulans har olika uppdrag utifrån sina professioner.

– Polis och i vissa fall räddningstjänst bedömer och analyserar när ett område är tillräckligt säkert för sjukvården, säger hon.

Vårdförbundets hållning är att skyddsväst enbart ska användas om en myndighetsperson bedömer att det är nödvändigt för att beträda en viss plats, till exempel i samband med terror eller krig.

– Skyddsväst innebär ett extra risktagande eftersom man kan få tankar om att gå in i situationer då man absolut borde vänta på klartecken från polis eller räddningstjänst. Om det finns västar ska de vara personliga eftersom det visat sig farligt att bära en väst som inte passar. De ska också hämtas ut på stationen och inte förvaras i bilen.